Inteckningar och pantbrev
Lantmäteriet ansvarar för att den svenska inteckningsverksamheten är säker och rationell. Alla inteckningar finns i ett nationellt register hos Lantmäteriet.
Vad betyder orden inteckning och pantbrev?
En inteckning i fastighet används vanligen som säkerhet för banklån till ett angivet belopp. Beviset för en inteckning kallas pantbrev. Det är vanligt att flera inteckningar finns i samma fastighet. I fastighetsregistret anges vilket förmånsläge (säkerhetsförhållande, "turordning") en inteckning har i förhållande till andra inteckningar i fastigheten.
Pantbrevet överlämnas till banken som säkerhet för lånet. När lånet är betalt, återlämnas pantbrevet till fastighetsägaren. Som fastighetsägare kan du sedan använda pantbrevet för att återigen belåna fastigheten.
Pantbrev till datapantbrev
Om du som fastighetsägare (lagfaren ägare eller tomträttshavare) har skriftliga och obelånade inteckningsreverser (revers= skuldebrev) eller pantbrev (inteckningshandlingar) kan du få dessa omlagda till datapantbrev. Datapantbrevet placeras sedan på ett säkert sätt i det digitala Ägararkivet.
Ägararkiv – en säker källa
Genom Ägararkivet kan du få en säker förvaring av din fastighets skriftliga och obelånade inteckningsreverser eller pantbrev. Arkivet administreras av Lantmäteriet och är en kostnadsfri tjänst för dig. Genom att använda Ägararkivet riskerar du inte att värdehandlingen försvinner eller förstörs.
Dödning av pantbrev
Ett pantbrev är kopplat till fastigheten. Det händer att ägaren kastar pantbrevet när lånet är betalt. Detta ställer till problem när fastigheten ska säljas. Om du som säljare inte kan hitta pantbrevet, måste du ansöka hos Lantmäteriet om att pantbrevet ska tas bort/dödas.