Frisk luft är en av de viktigaste förutsättningarna för liv. All luft innehåller dock föroreningar, i olika mängd. Inomhusluft är samma sak som utomhusluft – plus det som tillkommer inomhus. Och det kan vara föroreningar från byggmaterial, människor, djur, maskiner och annat som finns inne.
Dåligt fungerande ventilation, bygg- och inredningsmaterial, fukt och mögel är några viktiga orsaker till dålig inomhusluft. Många tänker inte ens på att frågan är viktig. Men jämför man hur mycket luft vi människor får i oss med mat och vatten, som vi ju också fyller våra kroppar med,
blir reaktionen ofta en annan. En vuxen människa andas cirka 30 kilo luft per dygn. Det motsvarar cirka 30 kilo. Under samma tidsperiod får vi i oss cirka 3 kilo vätska, och 1 kilo mat.
Vanliga föroreningskällor för luften inne är byggmaterial som avger olämpliga ämnen, möbler, olika typer av kontorsmaskiner där laserskrivare, kopiatorer och äldre typer av datorskärmar är de värsta bovarna.
Människan är också själv en källa till förorenad luft. Vi ger ifrån oss koldioxid som andra tvingas andas in. För mycket koldioxid ger oss huvudvärk, yrsel och illamående. En del röker inomhus, använder starka parfymer eller andra ämnen som kan bli problem för andra som ska vistas där.
För att vi människor ska må bra är det viktigt att minska antalet och mängden av föroreningar i inneluften. Några av de sjukdomar som ökar snabbast i Sverige i dag är astma och allergi. Forskarna är inte säkra på vad denna ökning beror på, men de flesta är överens om att den luft vi andas har stor betydelse.
Nya sätt att bygga
Förr byggde vi hus när vädret tillät, när det var varmt och torrt. Bygget fick också ta tid. Idag byggs hus året om. Nya material och metoder tillkommer dessutom ständigt. Det ska också gå fort.
När det gäller material talar vi om ”högemitterande” och ”lågemitterande”. Alltså material som ger ifrån sig mer eller mindre föroreningar. De flesta material emitterar mer när de är nya.
Allt detta ställer nya krav både på materialval och på ventilationen.
Vi lever inomhus
För de allra flesta är vårt hem den plats där vi vistas mest. Vi sover, umgås med familj och vänner, slappnar av, ibland arbetar vi där.
I en bostad som ventileras enligt minimikraven ska luftomsättningen vara 0,5 per timme. Det betyder inte, vilket många tror, att luften ska bytas ut varannan timme. 0,5 omsättningar per timme innebär att luften är utbytt efter fyra timmar. Att det tar så lång tid beror på att den nytillförda luften blandas med den gamla luften och späds ut. Både gammal och ny luft byts sedan ut kontinuerligt. Efter fyra timmar är andelen gammal luft så liten att all luft kan anses vara utbytt.
De flesta äldre hus har ganska enkel ventilation. Många har bara självdragsventilation, vilket innebär att luften som värms upp i huset stiger uppåt i frånluftskanaler och ersätts av luft utifrån. Uteluften tar sig in genom otätheter i byggnaden. Självdrag ger viss ventilation men uppfyller sällan de krav som finns idag.
För nybyggda hus finns minimikrav på luftväxlingen.
Portalens avdelning om ventilation hittar du här.
Forskning visar innemiljöns betydelse
Forskningen om innemiljöns betydelse för vår hälsa tog fart efter larmen om ”sjuka hus” på 1980-talet. Många studier har sedan visat hur mycket inomhusluftens kvalitet betyder.
År 2000 kontaktade två forskare alla familjer i Värmland med barn mellan 1 och 6 år. 14 000 familjer kontaktades, 8 000 familjer svarade. Detta blev då världens största undersökning om hur innemiljön påverkar barns hälsa.
Studien konstaterar att ventilationen har betydelse för hur barnen mår. Bland annat har man mätt kondens på sovrumsfönster. Om det blir mycket kondens betyder det att ventilationen är dålig – mycket kondens på sovrumsfönstret på morgonen ser ut att öka risken för att barnen ska få allergi eller astma. Ett tvåglasfönster med mer än 5-6 cm kondens är en varningssignal.
I Stockholm genomförs Bamsestudien, en av världens största undersökningar om barnallergi. Drygt 4 000 stockholmsbarn födda 1994 och 1996 har följts från det de föddes. I studien konstateras bland annat att:
- Ett dåligt inneklimat (mögel/fuktskador/kondens) i bostaden ökar risken för att få astma.
- Att arbeta fram en ny detaljplan handlar till stor del om att göra avvägningar mellan många olika intressen.
- Rökning under graviditeten medför ökad risk för barn att utveckla astma.
- Amning minskar risken för barn att få astma.
- Hos barn som utsätts för två riskfaktorer (tobaksrök, dåligt inneklimat, kortvarig amning) var risken att få astma mer än dubbelt så stor som hos barn som utsattes för färre risker. Liknande tendens fanns för allergisnuva.