- här har du möjligheter att påverka

Frågor om hur bebyggelsen ska utvecklas och hur mark- och vattenområden ska användas berör alla invånare i området. Lagstiftningen ger kommunerna ett stort ansvar och en avgörande makt över sådan planering, samtidigt som medborgarnas medverkan i processen anses mycket viktig.

I arbetet med den fysiska planeringen har kommunerna en skyldighet att hålla samråd och ställa ut aktuella förslag till nya planer. Syftet är att förbättra beslutsunderlagen och att ge stat, myndigheter, föreningar och medborgare möjlighet till insyn och påverkan.

Arbete med översiktplaner
Arbete med detaljplaner
Arbete med områdesbestämmelser

Arbetet med översiktsplaner

Alla kommuner är skyldiga att ha en översiktsplan som omfattar hela kommunen. Planen kan innehålla kommunens vision och vara dess främsta strategiska dokument i arbetet för den framtida utvecklingen. Arbetet med översiktsplaner kan delas in i olika planeringsskeden – program, samråd, utställning, antagande och aktualitetsprövning.

Program

Arbetet med översiktsplaner initieras ofta genom ett program. Programarbetet kan inledas genom offentliga öppna möten där politiker, tjänstemän och medborgare diskuterar mål, inriktning och strategier för arbetet. Ett programskede är dock inte obligatoriskt.

Samråd och utställning

När förslag till översiktsplan eller en ändring av en plan upprättas, ska kommunen samråda och föra en dialog med länsstyrelsen, regionplaneorgan och de grannkommuner som berörs av förslaget. Även myndigheter, föreningar och enskilda medborgare som har ett ”väsentligt intresse” ska ges tillfälle att delta i samråd om förslaget. Samrådet är alltså en av de möjligheter som finns för dig att påverka den fysiska planeringen i din kommun.

I vissa fall hålls offentliga möten, föreläsningar, studiecirklar och debatter i anslutning till samrådet. Vid samrådet ska kommunen presentera motiven till förslaget och beskriva dess innebörd och konsekvenser.

Efter samrådet sammanställs de synpunkter som framkommit i en samrådsredogörelse och översiktsplanen ställs sedan ut för offentlig granskning under minst två månader. Utställningen är ytterligare en möjlighet för dem som vill lämna synpunkter på planförslaget.

Antagande

Efter utställningen sammanställs inkomna synpunkter i ett utlåtande. Ett yttrande från länsstyrelsen, som företräder staten, ska bifogas till planen. Översiktsplanen antas slutligen av kommunfullmäktige.

Aktualitetsprövning

Minst en gång per mandatperiod ska kommunfullmäktige ta ställning till om översiktsplanen fortfarande är aktuell. Länsstyrelsen ska samtidigt samlat redogöra för de statliga intressena samt ge sin syn på planens aktualitet.

Arbetet med detaljplaner

Detaljplaner upprättas inför större förändringar av mark- och vattenanvändningen eller för att reglera utformningen av bebyggelsemiljö. Liksom för översiktsplaner kan arbetet med detaljplaner delas in i olika planeringsskeden – program, samråd, utställning och antagande.

Program och samråd

Arbetet med detaljplaner startar ofta med ett program som anger utgångspunkter och mål för planen. Program är dock inte obligatoriskt men om det behövs för att underlätta genomförandet bör det genomföras. Både när det gäller program och förslag till plan ska kommunen samråda med länsstyrelsen, lantmäterimyndigheten och berörda grannkommuner. Även andra som berörs av planen, såsom bostadsrättsinnehavare, hyresgäster, myndigheter och föreningar, ska ges möjlighet att delta i samrådet. Synpunkter som framförs under samråden ska sammanställas och bemötas i en samrådsredogörelse.

Granskningstid

Efter samråd ska förslaget till detaljplan granskas under minst tre veckor. Alla som vill kan lämna synpunkter på detaljplanen under granskningstiden. Efter granskningstiden ska kommunen sammanställa alla synpunkter som framförts skriftligt samt redovisa sina förslag med anledning av dem i ett särskilt yttrande.

Vissa planer som är av begränsad betydelse och saknar intresse för allmänheten behöver bara granskas av de sakägare som är berörda.

Antagande/Överklagande

Detaljplaner antas av kommunfullmäktige. Fullmäktige kan dock överlåta rätten att besluta till kommunstyrelsen eller den nämnd som fungerar som byggnadsnämnd i kommunen, ifall planen inte är av principiell beskaffenhet eller i övrigt av större vikt.

De som framfört skriftliga synpunkter senast under granskningstiden har rätt att överklaga beslutet om antagande. Kommunens antagandebeslut överklagas till länsstyrelsen och länsstyrelsens beslut till regeringen.

Länsstyrelsen har skyldighet att pröva kommunens antagandebeslut om den befarar att riksintressen, mellankommunala intressen, miljökvalitetsnormer eller krav på hälsa och säkerhet inte har tillgodosetts i detaljplanen. Om länsstyrelsen då kommer fram till att intressena inte har beaktats ska länsstyrelsen upphäva kommunens antagandebeslut.

Laga kraft

Om länsstyrelsen beslutat att inte pröva kommunens antagandebeslut och ingen har överklagat, vinner beslutet laga kraft tre veckor efter att det tillkännagetts på kommunens anslagstavla. Planen och de bestämmelser som hör till den - om till exempel vilka delar av tomten som får bebyggas, tillåten hushöjd, krav för att dämpa buller, med mera - är därmed juridiskt bindande. Kommunen måste framöver hålla sig till planen bland annat vid prövning av (bygg)lov inom området. Fastighetsägarna får genom planen ett besked om hur området ska utvecklas och om vad de själva ska kunna få lov att bygga.

Information på Internet

Många kommuner har börjat publicera alla viktiga dokument i planprocessen på Internet. Det gör det enklare för dig som är intresserad av ett område att ta ställning till om du ska delta i ett pågående samråd eller att snabbt ta reda på vilka bestämmelser som hör till en nyantagen detaljplan. Information på nätet får dock inte ersätta skriftlig information och gransknings-tiden.

Här hittar du information om detaljplaner på nätet från kommunerna på portalen.

Arbetet med områdesbestämmelser

Områdesbestämmelser kan användas av kommunerna för att reglera enstaka förhållanden utan att man behöver ta ställning behöver tas till så många frågor som när detaljplaner upprättas. Det kan exempelvis gälla utformningen av bebyggelse, maximal byggnadsarea för fritidshus eller regler om hur särskilt värdefulla byggnader ska bevaras.

Områdesbestämmelser behöver inte inledas med något programskede. I övrigt ska kommunen handlägga dem på samma sätt som detaljplan