Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av vår webbplats. Genom att surfa vidare på webbplatsen samtycker du till det. Läs mer

Mittbygge
Vald kommun

Mitt bygge

Det finns många regler och krav du måste uppfylla om du ska bygga nytt, bygga till eller bygga om ett hus på din tomt. Samhället ställer krav på miljö, buller, energiförbrukning, tillgänglighet och mycket annat. För många åtgärder behöver du ansöka om lov eller göra en anmälan till kommunen, men det finns också en hel del du kan renovera på helt eget bevåg – utan att riskera rivningsförelägganden eller sanktionsavgifter.

Åtgärdstyper

Alla som bor i ett småhus behöver förr eller senare göra någon form av åtgärd på byggnaden. Det kan vara något så enkelt som att måla om ett rum eller byta ut en sliten tröskel, men ibland rör det sig ett om ett större byggprojekt. Oavsett om du planerar att bygga ett helt nytt hus, utöka hemmet med fler rum eller installera en teknisk anordning finns det en hel del regler och begrepp du måste känna till.

När man pratar om åtgärder på småhus så är renovering, nybyggnad, tillbyggnad och ombyggnad ord som hela tiden återkommer. Renovering är ett samlingsbegrepp utan juridisk definition, som egentligen betyder att man återställer något gammalt eller slitet till dess ursprungliga skick. Det har också fått betydelsen att förbättra en byggnad för att öka värdet på en fastighet.

Nybyggnad

I plan- och bygglagen definieras en byggnad som ”en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsett att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den.”

Hit hör bland annat en- och tvåbostadshus, fritidshus, lekstugor, kiosker, sol- och vindskydd av stålstativ med segelduk och ibland även husvagnar. Det krävs alltid bygglov för att uppföra en ny huvudbyggnad på en obebyggd tomt eller flytta en befintlig huvudbyggnad till en ny plats.

Tillbyggnad

En åtgärd som ger en befintlig byggnad större volym klassas som en tillbyggnad. Att bygga på en våning, gräva ut en källare eller bygga till ett extra rum är exempel på tillbyggnader – eftersom det ökar volymen på den befintliga byggnaden.

En inglasad altan med tak klassas som tillbyggnad, men inte en inglasad altan utan tak. Takterrasser är inte heller tillbyggnader, eftersom de också saknar tak. Vad det gäller altaner finns det rättsfall med olika utfall. En uteplats utan väggar direkt på marken räknas aldrig som tillbyggnad, men vissa kommuner drar gränsen vid en trall som är 120 centimeter över marknivån. I andra kommuner utgår man snarare från altanens visuella intryck.

Om du är det minsta osäker på vad som gäller bör du kolla med din kommun hur de tolkar frågan.

Ombyggnad

Om man renoverar hela eller en betydande del av byggnaden på ett stort och omfattande sätt klassas det enligt lagen som en ombyggnad. Det kan vara svårt att bedöma omfattningen för en ombyggnad och det finns få rättsfall, men en riktlinje kan vara ifall åtgärden kostar 25 % av byggnadens värde eller mer.

En ombyggnad i en del av ett hus kan medföra krav från kommun på att anpassa tillgängligheten i hela byggnaden. En ombyggnad av hela över- våningen skulle exempelvis kunna medföra krav på större kök och badrum på bottenvåningen. Det är därför viktigt att veta om kommunen klassar åtgärden som en ombyggnad eller inte – och vilka krav som i så fall gäller.

Ändrad användning

Om byggnaden helt eller delvis ska användas eller inredas för något annat än den använts till tidigare klassas det som en väsentligt ändrad användning. Det kan vara en garagebyggnad som istället ska användas som lager eller bilverkstad, ett fritidshus där man istället vill driva en caféverksamhet eller en bostad som byggs om till kontor – eller vice versa.

Om delar av byggnaden fortfarande används till det ursprungliga ändamålet –
exempelvis att bostaden fortfarande kan användas som bostad efter att man inrett kontor i en del av byggnaden – klassas det inte som en väsentligt ändrad användning. Det är inte heller en väsentligt ändrad användning om man rustar ett fritidshus till åretruntboende.

Komplementbyggnad

Alla byggnader på tomten som inte sitter ihop med huvudbyggnaden är
komplementbyggnader. Det kan vara allt från ett fristående garage, lekstugor, lusthus eller friggebodar till inredda Attefallshus och gäststugor. Ett Attefallshus är en komplementbostadsbyggnad på högst 25 kvm och ska innehålla utrymmen för hygien, kök, sov- och allrum.

Om du ska bygga en ny komplementbyggnad gäller olika regler beroende på hur stor byggnaden ska bli, vad den ska användas till och om du ska bygga den inom detaljplanelagt område eller utanför.

Byggregler

När man bygger eller förändrar byggnader så påverkar det omgivningen, vår miljö och hela samhällets utveckling – ofta under lång tid framåt. Av den anledningen ställer samhället stora krav på byggnaders bärförmåga, vatten- och energihushållning, bullerutsläpp, brandsäkerhet med flera. En bostadsbyggnad ska exempelvis vara säker, lämplig som bostad, ha bra hygienutrymmen och vara tillgänglig för personer med funktionshinder.

Ju mer tätbebyggt området är desto mer styr också kommunen över vad man får och inte får bygga, genom bland annat områdesbestämmelser och detaljplaner.

Man får bygga och renovera ett småhus utan expertkunskaper om lagar och
förordningar inom området, men det förutsätter att man genomför bygget i nära samarbete med dem som har kunskap – exempelvis en kontrollansvarig eller andra konsulter. Man kan även få stöd och vägledning av kommunen i många frågor.

Plan- och bygglagen (PBL)

Det här är en ramlag och utgör grunden till samhällets bestämmelser inom planering och byggande. Lagen är från 2 maj 2011. I en del planerings- och byggfrågor ska lagregler från miljöbalken tillämpas parallellt med plan- och bygglagen.

Plan- och byggförordningen (PBF)

Detta regelverk beslutas av regeringen och är underordnat lagen. Förordningen omfattar bland a nat regelverk för tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, funktionskontroller av ventilationssystem och kontroll av hissar och andra motordrivna anordningar i byggnadsverk.

Förordningen förklarar också vad som menas med byggnadshöjd, våningsbegreppet och de tekniska egenskapskraven. Här beskrivs vilka åtgärder som kräver anmälan, vilka som är bygglovspliktiga och vilka som inte kräver en kontrollansvarig (även om kommunen kan besluta om undantag). Förordningen förklarar också vilka byggsanktionsavgifter som kan bli aktuella om man gör avsteg från kraven i bygglagstiftningen.

Boverkets byggregler (BBR)

Här anges samhällets minimikrav på byggnaders tekniska egenskaper. De här byggnadsreglerna måste arkitekter, byggnadsingenjörer och andra i branschen ha koll på. Vilka kunskaper du som byggherre behöver beror på vilka uppgifter du väljer att lämna över till proffsen och vad du vill göra själv

Miljöbalken (MB)

Det här är en samordnad, breddad och skärpt miljölagstiftning från 1 januari 1999. Syftet med miljöbalken är att främja en hållbar utveckling, så att vi och våra barn kan leva och verka i en hälsosam och bra miljö. Här finns också bestämmelser som påverkar strandskyddsdispenser.

Obligatorisk ventilationskontroll (OVK)

Innehåller krav på regelbundna kontroller av ventilationen i en byggnad och att anläggningen uppfyller de krav som ställdes när systemet byggdes. Kontrollerna ska göras på samtliga bostadsbyggnader, med undantag för en- och tvåbostadshus med självdragssystem, fläktstyrd frånluft utan värmeåtervinning eller fläktstyrd till- och frånluftsventilation (FT-ventilation). Vid FT-ventilation måste det alltid göras en kontroll vid nyinstallationer.

Arbetsmiljölagen (AML)

Här finns regler om samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare – exempelvis regler om skyddsombudens verksamhet. Arbetsgivare och andra skyddsansvariga har skyldigheter att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Den här lagen berör alla byggherrar som anlitar entreprenörer och konsulter.

Konsumenttjänstlagen (KtjL)

Den här lagen gäller när ett företag utför tjänster åt en privatperson. Lagen är tvingande, vilket innebär att säljaren inte får ge dig sämre villkor än de som finns i lagen. Den gäller för arbete på lösa saker, fast egendom, byggnader eller andra anläggningar – oavsett om de ligger på mark, i vatten eller på andra fasta saker. Lagen gäller även vid förvarning av lös egendom.

Konsumentköplagen (KKöpL)

Den här lagen gäller när ett företag säljer något till en privatperson. Lagen innehåller bland annat vilka regler som gäller om du inte nöjd med varan och vad du kan kräva av säljaren vid en reklamation

Alla förändringar av en byggnad ska ske varsamt, så att de historiska och kulturella karaktärsdragen bevaras. Det gäller vid både inre och yttre åtgärder och oavsett om det kräver bygglov eller inte. Kraven om varsamhet innebär inte ett förbud mot renoveringar, men för skyddade fastigheter kan det finnas kraftiga restriktioner på vad man får och inte får förändra. I vattennära områden kan strandskyddet begränsa dina byggplaner.

Tekniska krav

Vid all nybyggnad, tillbyggnad och ombyggnad ställer samhället krav på bland annat utformning, bärförmåga, brandsäkerhet, hygienutrymmen, buller, säkerhet och energihushållning. Det är både plan- och bygglagen, Boverket och EU som ställer dessa krav och de gäller oavsett om åtgärden är bygglovspliktig eller inte.

Ett byggnadsverk ska nå upp till de tekniska egenskapskraven som ställs på:

  • bärförmåga, stadga och beständighet
  • brandsäkerhet
  • skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö
  • säkerhet vid användning
  • bullerskydd
  • energihushållning och värmeisolering
  • lämplighet för det avsedda ändamålet
  • tillgänglighet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga
  • hushållning med vatten och avfall

Vid ett tekniskt samråd går man igenom de tekniska egenskapskraven med kommunen men man gör undantag för bland annat tillgänglighetskravet och kravet på energihushållning för fristående fritidshus. Man kan även göra undantag från tillgänglighetskraven ifall tomten runt ett småhus har stora höjdskillnader och inte kan anpassas på ett rimligt sätt.

De tekniska kraven ska ställas i förhållande till åtgärdens omfattning och art,
byggnadens förutsättningar och hur varsamt ändringen kan genomföras. Vad som krävs måste alltså bedömas från fall till fall, men innan man gör avsteg eller undantag ska bland annat risken för olyckor som berör barn till exempel tippskydd vid spis beaktas.

De tekniska egenskapskraven ska heller inte leda till att byggnaden förvanskas.

Tillgänglighet

Personer med försämrad rörelseförmåga ska kunna bo och leva i nya byggnader, även om de använder exempelvis rullstol eller rollator. Även vid nedsatt syn, hörsel eller andra orienteringsförmågor ska man kunna klara av att leva ett självständigt liv i byggnaden. Grundkravet är att man ska kunna ta sig in i byggnaden och från det planet nå de viktigaste funktionerna.

Det innebär att man ska kunna ta sig mellan entrén, sovrum, kök, badrum,
tvättmaskin, sällskapsrum och förvaring utan att behöva gå via trappor eller andra hinder. Om det finns en balkong eller uteplats i anslutning till våningsplanet ska även den kunna användas av alla boende. Det här ställer krav på trösklar, bredden på dörrar och valv, rörelseutrymmet i kök och badrum och så vidare.

Även tomten runt bostadshuset ska vara tillgängligt för alla, såvida det inte är helt orimligt med hänsyn till terrängen och övriga förhållanden. Undantag kan göras ifall tomten innehåller stora nivåskillnader och det skulle medföra stora kostnader för att göra den helt tillgänglig.

Dörrar och valv ska vara minst 80 centimeter breda. Golvytan i småutrymmen ska anpassas efter ett vändmått på minst 130 centimeter i diameter för en liten inomhusrullstol. En ramp får luta maximalt 1:12 och vara högst 6 meter lång. Därefter krävs ett viloplan på minst 2 meter. Rampen bör vara minst 130 centimeter bred.

Nära tomtgränsen

Om du vill uppföra en bygglovsbefriad byggnad som ligger närmare än 4,5 meter från tomtgränsen måste du ha grannens tillåtelse. För att det inte ska finnas några tveksamheter vid en eventuell tvist eller vid ägarbyten bör tillåtelsen vara skriftlig. Helst bör tillåtelsen finnas dokumenterad på ritningskopior. Om inte grannen ger sin tillåtelse måste du söka bygglov och på så vis låta byggnämnden avgöra frågan.

Om grannen är allmän plats, en väg eller motsvarande så krävs alltid bygglov. Om en komplementbyggnad placeras närmare allmän väg än huvud-byggnaden kan det kräva tillstånd från gatukontoret eller Trafikverket. Det gäller också om du bygger en utfart till allmän väg.

Vad får jag bygga?

På en tomt med småhus får du alltid anordna en skyddad uteplats, montera skärmtak och bygga en friggebod utan att behöva blanda in kommunen – men det finns vissa förbehåll och begränsningar. Du får oftast också byta fasad, byta taktäckningsmaterial och måla om huset – men inom planlagt område får åtgärderna inte väsentligen ändra byggnadens eller områdets karaktär.

Inomhus får du göra mindre förändringar i planlösningen, måla om och byta golv utan att blanda in kommunen. Så länge ditt bygge inte leder till nyinstallation, förändringar av tekniska installationer, påverkan på bärande delar eller klassas som en större ombyggnad har du relativt fria tyglar – så länge du följer plan- och bygglagen och dina åtgärder lever upp till de tekniska egenskapskraven för byggnader.

Faktum är att du som småhusägare har rätt att bebygga upp till 70 kvadratmeter (se nedan) av din villatomt, utan att söka bygglov även om tomten består av prickmark. Detta gäller även om detaljplanen inte tillåter några fler byggnationer i området.

Dessa byggnationer får uppföras även om det inte finns någon byggrätt kvar på tomten, men observera att det kan finnas regler kring till exempel brandskydd, strandskydd, skyddad kulturmiljö och avstånd till tomtgräns och grannar.

Skärmtak

Du får montera ett eller flera skärmtak över altaner, balkonger, entréer och uteplatser på maximalt 15 kvadratmeter i total byggnadsarea.

Friggebodar

Du får normalt bygga en eller flera fristående friggebodar (komplementbyggnader), under förutsättning att de inte tillsammans har en större byggnadsarea än 15 kvadratmeter och att nockhöjden inte överstiger 3,0 meter från marknivå.

Mindre tillbyggnad

Du får även utöka bostadshusets volym genom en tillbyggnad på högst 15
kvadratmeter i bruttoarea. Om bygget sker på två våningar gäller maximalt 7,5 kvadratmeter per plan. Bygglovsbefriade tillbyggnader kräver att man gör en anmälan till kommunen och får ett startbesked innan arbetet påbörjas.

Attefallshus

Du har rätt att bygga komplementbyggnad(er) eller komplement- bostadsbyggnad(er) (Attefallshus) på maximalt 25 kvadratmeter byggnadsarea och 4 meter i nockhöjd från marknivå.
Bygglovsbefriade komplementbyggnader kräver att man gör en anmälan till kommunen och får ett startbesked innan arbetet påbörjas.

Bygga i landsbygd

Du får göra mindre tillbyggnader på ett småhus på landet utan att söka bygglov. I omedelbar närhet till bostadshuset får du också uppföra fristående
komplementbyggnader, plank och murar. Placerar du byggnaden närmare än 4,5 meter från tomtgränsen behövs grannars tillåtelse. Helst signerad tillåtelse på ritningskopior. Dessa åtgärder får inte bli dominerande över huvudbyggnaden – men hur hårt man bedömer detta varierar mellan olika kommuner. Fråga kommunen ifall du är det minsta tveksam.

Sammanhållen bebyggelse

När tre eller fler byggnader ligger på tomter som gränsar till varandra eller bara skiljs från varandra av en väg eller ett mindre grönområde klassas det som en sammanhållen bebyggelse. I dessa fall kan det krävas bygglov för både stora och små åtgärder – eftersom de kan påverka omgivningen och grannarna.

Bland annat medför det ofta krav på bygglov för mindre tillbyggnader och komplementbyggnader, även om kravet ska vägas mot mängden hus i omgivningen. Om du ska göra en åtgärd inom sammanhållen bebyggelse bör du alltid fråga kommunen ifall lov behövs eller inte.

Bygga inom tätort

Inom tätort och sammanhängande bebyggelse har kommunen i regel en detaljplan, som styr vad som får byggas och hur det får se ut. Där kan kommunen skilja på områden för park och rekreation, bostadshus, kontor och industrier – men även reglera byggnaders storlek, byggnadshöjd och avstånd till tomtgräns. Inom vissa områden kan kommunen till och med bestämma stilen på byggnationer, färgen på fasaden och taktäckningsmaterial.

För områden som saknar detaljplan kan det ändå finnas områdesbestämmelser, som bland annat reglerar bygglovsplikten vid kulturhistoriska byggnader eller miljöer samt reglerar storleken på fritidshus. Kommunen har även översiktsplaner, som mer övergripande berättar hur ett område ska utvecklas.

Bygglov

Vid större åtgärder på en byggnad kräver plan- och bygglagen att man söker och får lov av kommunen innan bygget påbörjas. Detta gäller framförallt när åtgärden kan påverka grannarna eller området i stort. Varje kommun måste alltså ha en som handlägger lovärenden. Det är inte förrän lovet är beviljat och kommunen beviljat startbesked som bygget får påbörjas.

Det krävs i regel ett bygglov om du ska bygga nytt, bygga om, bygga till eller ändra användningen av en byggnad. Detta gäller också om du exempelvis ska bygga garage, uthus, plank eller mur – även om det finns undantag. Tillbyggnader kräver bygglov, oavsett om du gräver ut en källare, höjer taket för en ny övervåning eller glasar in en balkong. Fasadförändringar medför också krav på bygglov, exempelvis om du ska montera skyltar, ljusanordningar eller byta fasadtäckningsmaterial.

I detaljplaner och områdesbestämmelser kan kommunen besluta om utökad
bygglovsplikt för vissa områden. Det innebär att det kan finnas bygglovsplikt för åtgärder som oftast är fria från bygglov – exempelvis byte av fasadfärg, tillbyggnader eller byggandet av komplementbyggnader till småhus.
Kommunen kan även besluta om minskad bygglovsplikt inom vissa områden, så att det inte krävs lov för åtgärder som annars skulle kräva det.

 

Exempel på åtgärder som oftast kräver lov. Undantag finns.

Oavsett var:

  • bygga ny huvudbyggnad
  • väsentigt ändra användning av huvudbyggnaden

Inom detaljplan även:

  • bygga till huvudbyggnaden över 15 kvm
  • glasa in uteplats över 15 kvm
  • bygga garage eller carport över 25 kvm
  • bygga förrådsbyggnad över 25 kvm
  • bygga uthus eller lusthus över 25 kvm
  • skyltar och ljusanläggningar
  • riva hela eller delar av en byggnad (rivningslov)
  • ändra höjdförhållanden (praxis är ca 0,5 meter) på tomten (marklov)

Kräver inte bygglov:

  • friggebodar
  • attefallshus
  • skärmtak (max 15 kvm)
  • upp till två takkupor (vissa begränsningar)
  • mindre tillbyggnad (max 15 kvm bruttoarea)
  • gräva för pool eller bassäng

    Observera att vissa bygglovsbefriade åtgärder kan kräva bygglov (exempel: kulturhistoriskt värdefullt område eller influensområde) eller en anmälan(attefallshus) till nämnden.

Handläggning

För enklare ärenden kan en handläggare fatta beslut om lov, men vid större eller viktigare ärenden fattas beslutet vid ett nämndmöte. Handläggningstiden kan variera, men det ska oftast inte ta mer än tio veckor att fullständiga handlingar är inlämnade att få ett besked. Om alla handlingar är inlämnade och uppfyller kommunens krav och eventuella grannar svarar snabbt kan handläggningstiden kortas av betydligt.

Grannarna ska höras i de fall ansökan avviker från detaljplanen eller vid större
åtgärder utanför detaljplanelagt område. Det är kommunen som ansvarar för att tillfråga grannarna vid lovärenden. Grannar har rätt att överklaga ett bygglov.

Vid större åtgärder kallar byggnadsnämnden också till ett tekniskt samråd, där man bland annat beslutar om en kontrollplan för bygget. Arbetet får inte påbörjas förrän ett startbesked (beslut) har erhållits men ska också ha påbörjats inom två år från lagakraftdatum (4 veckor efter att beslut införts i Post- och Inrikestidningar), för att inte bygglovet ska gå ut. Bygget ska vara avslutat senast fem år efter lovbeslutet.

Tänk på att bygget inte får börja användas förrän ett slutbesked har kommit från nämnden.

Förhandsbesked

Om du är osäker på om du kommer att få lov för din tänkta åtgärd utanför detaljplanelagt område kan du begära ett förhandsbesked från kommunen. Då måste de göra en prövning ifall det är möjligt att få lov för att bygga det du tänkt på den platsen du föreslår. Om du får ett positivt förhandsbesked så gäller det i två år från att beskedet vunnit laga kraft.

Syftet med förhandsbeskedet är att den som planerar ett bygge ska kunna få ett första besked – för att sedan kunna fortsätta med sin projektering. I
förhandsbeskedet behandlas i första hand frågan om en viss åtgärd kan tillåtas på en viss plats.

Under tiden som förhandsbeskedet gäller kan inte kommunen vägra ett bygglov – så länge som din ansökan och åtgärden stämmer med de förutsättningar som är villkorade i förhandsbeskedet. Det går inte att förlänga tiden för ett förhandsbesked, men när tiden gått ut kan man söka på nytt.

Du kan även begära ett villkorsbesked från kommunen, ifall du är osäker på hur de kommer att tolka en viss åtgärd. Då kan du få veta om ditt planerade bygge exempelvis bedöms som en bygglovspliktig ombyggnad eller annan förändring. Till skillnad från förhandsbesked är inte ett villkorsbesked bindande för kommunen.

Enklare åtgärder

För mindre och enklare åtgärder kan kommunen ge bygglov och startbesked vid samma tillfälle. Dessa fall kräver ändå någon form av kontrollplan, men oftast kan man klara sig utan en kontrollansvarig. Vad som klassas som en enklare åtgärd kan däremot variera mellan olika kommuner.

Oftast klassas det som en enklare åtgärd att bygga ett garage, uthus, lusthus,
förrådshus, gäststuga, carport, redskapsbod eller annan komplementbyggnad – om byggnaden är mindre än 50 kvm. Ändrad planlösning, sätta in nya fönster och altan eller skärmtak klassas i regel också som enklare åtgärder, så länge de planerade åtgärderna inte påverkar bärande delar av bostadshuset.

Vid förändringar av våtutrymmen eller tekniska anläggningar kan det krävas en
kontrollansvarig, även om det i övrigt kan anses som en enklare åtgärd. Om
förändringen medför att man måste hantera farligt avfall kommer det troligen inte klassas som en enkel åtgärd.

Exempel på enklare åtgärder:

  • bygga altan
  • ändra planlösning
  • enklare tillbyggnad
  • riva mindre byggnad
  • bygga mindre komplementbyggnad(er)
  • montera skärmtak
  • sätta in nya fönster eller dörrar
  • anlägga vattenbrunn eller gräva avlopp
  • installera cistern för eget hushåll
  • resa plank eller mur (utan jordtryck eller rasrisk)

Rivnings- och marklov

Om du ska riva hela eller delar av en byggnad inom ett detaljplanelagt område måste du ansöka om ett rivningslov. Det kan finnas områdesbestämmelser som också kräver rivningslov. Du får inte påbörja rivningen förrän din ansökan blivit beviljad och du har fått ett startbesked. Utanför planlagda områden räcker det med att du lämnar in en anmälan och inväntar ett startbesked innan du får börja riva byggnaden.

Om du ska schakta eller fylla igen mark på ett sätt som avsevärt ändrar markens höjdläge inom ett detaljplanelagt område så måste du söka marklov. Detta gäller oftast inte om du ska anlägga en pool i trädgården, men kan ibland krävas för trädfällning eller skogsplantering. Motsvarande krav kan även gälla inom en områdesbestämmelse.

Det krävs inget marklov om åtgärden är ett led i ett byggnadsarbete som redan har beviljats bygglov, exempelvis när man gräver för grunden till ett nytt småhus.

Anmälan

Vid nästan alla större åtgärder på insidan av en byggnad kräver plan- och bygglagen att man gör en anmälan till kommunen. Något förenklat kan man säga att bygglov har med utsidan att göra och anmälan rör tekniska anordningar eller förändringar inne i byggnaden. En anmälningspliktig åtgärd får inte påbörjas förrän kommunen givit ett startbesked.

Det krävs exempelvis en anmälan för att göra förändringar i en byggnads bärande delar, förändra brandskyddet eller avsevärt ändra planlösningen. Även installation
eller väsentliga förändringar av eldstäder och rökkanaler, vatten och avlopp, hissar eller ventilationsanläggningar kräver en anmälan. Om du ska bygga ett mindre vindkraftverk kräver också det en anmälan.

I regel måste man också göra en anmälan om man ska hantera farligt rivningsavfall eller planerar att riva hela eller delar av ett småhus utanför planlagt område. Renovering och underhåll av en byggnad med särskilt bevarandevärde och som omfattas av skyddsbestämmelser kan också kräva en anmälan och startbesked innan åtgärden får påbörjas.

Här är exempel på åtgärder som oftast kräver en anmälan. Undantag finns.

Oavsett var:

  • bygga attefallshus (max 25 m²)
  • bygga mindre tillbyggnad (max 15 m²)
  • bygga bygglovsbefriad komplementbyggnad (max 25 m²)
  • avsevärda ändringar i planlösning
  • ändringar i brandskyddet
  • ändringar i byggnadens bärande delar
  • installation eller förändring av eldstad
  • installation eller förändring av rökkanal (skorsten)
  • installation eller förändring av ventilationssystem
  • installation eller förändring av vatten och avlopp
  • installation eller förändring av hiss
  • resa eller förändra ett mindre vindkraftverk

Utanför detaljplan även:

  • riva hela eller delar av en byggnad

Svartbygge

Om man bygger något utan lov eller tillstånd så brukar det kallas för svartbygge i folkmun. Kommunen är skyldig att ingripa mot svartbyggen och kan både besluta om rivningsföreläggande och byggsanktionsavgifter. Detta gäller även vid lov- eller anmälningspliktiga åtgärder som påbörjats innan kommunen lämnat startbesked eller om ett byggnadsverk har börjat användas innan kommunen lämnat ett slutbesked.

Vid ett svartbygge kan alltså kommunen utfärda ett föreläggande för att förmå en byggherre att rätta till en åtgärd som strider mot bygglagstiftningen. Om ägaren inte rättar till felen kommer föreläggandet att följa med till den nya ägaren när fastigheten säljs. Det blir då nya ägarens ansvar att rätta till bristerna.

Om du söker lov eller gör en anmälan så får du inte påbörja arbetet förrän du fått ett startbesked. Annars måste du betala en sanktionsavgift som styrs av prisbasbeloppet. Under 2017 ligger prisbasbeloppet på 44 800 kronor.

Det finns några undantag då kommunen inte har rätt att ta ut någon
byggsanktionsavgift – exempelvis om man olovligen rivit en byggnad i syfte att
förhindra eller begränsa skador, om man rivit en byggnad som skadats allvarligt av brand eller om sjukdom gjort att en viss åtgärd inte kunnat utföras. Även oförutsedda omständigheter eller när en ansvarig faktiskt vidtagit rimliga åtgärder för att förhindra en överträdelse hör till undantagen.

Om det gått mer än tio år sedan åtgärden genomfördes har preskriptions- tiden gått ut och det är för sent för kommunen att besluta om rivnings-föreläggande eller sanktionsavgift. Bevisbördan ligger hos myndigheten och den som byggt olovligt ska ha fått möjlighet att yttra sig inom fem år efter överträdelsen för att kommunen ska kunna ta ut sanktionsavgift.

Observera att tioårsregeln inte gäller om man väsentligen ändrat användningen av en bostad, exempelvis genom att man gjort om en bostad till kontor. Det finns heller ingen preskriptionstid om man brutit mot strandskyddsreglerna.

Om man planerar att bygga nytt hus, utöka hemmet med fler rum eller installera en teknisk anordning finns det regler och begrepp man måste känna till. Samhället ställer en hel del krav när man gör bygger eller förändrar sina byggnader, speciellt om det sker inom detaljplanelagt område.

Det finns krav på varsamhet, bärighet, brandsäkerhet, tillgänglighet, bullernivåer och mycket annat. Som byggherre måste man känna till dessa eller ta hjälp av dem som gör det. Grannen kan säga nej om åtgärden ska uppföras nära tomtgränsen och inte är bygglovspliktig.

På landsbygden begränsas inte byggnationerna av kommunens detaljplaner, men det kan finnas områdesbestämmelser. Vid större åtgärder på en byggnad kräver plan- och bygglagen att man söker och får lov av kommunen innan bygget påbörjas. Om du är osäker på om du kan få bygglov kan du begära ett förhandsbesked eller ett villkorsbesked från kommunen.

Vid nästan alla större åtgärder på insidan av en byggnad kräver plan- och bygglagen att man gör en anmälan till kommunen. Något förenklat kan man säga att bygglov har med utsidan att göra och anmälan rör tekniska anordningar eller förändringar inne i byggnaden.

Kommunen är skyldig att ingripa mot svartbyggen och kan både besluta om rivningsföreläggande och byggsanktionsavgifter som är kopplat till ett prisbasbelopp. Men det finns några undantag då kommunen inte får ta ut någon sanktionsavgift.

Senast uppdaterad: 2017-02-06 Ansvarig för sidan: Mittbygge.se