Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av vår webbplats. Genom att surfa vidare på webbplatsen samtycker du till det. Läs mer

Mittbygge
Vald kommun

Kommunala planer

- här har du möjligheter att påverka

Planprocessen syftar till att olika förändringar i den fysiska miljön tillsammans ska bli så bra som möjligt. Var det byggs och hur mark- och vattenområden används är viktigt om det ska bli en bra helhet och en hållbar utveckling samtidigt som medborgarnas medverkan i processen anses mycket viktig.

Du har större chans att få gehör för dina visioner om du sätter dig in i hur arbetet med de viktigaste kommunala planerna går till. I det här avsnittet beskrivs vad planerna har för funktion och reglerna för den omfattande samrådsprocessen innan de antas.

Planprocessen

Planbesked

Meningen med planbeskedet är att alla som önskar genomföra en åtgärd ska kunna få ett snabbt och tydligt besked om huruvida kommunen tänker inleda ett planläggningsarbete eller inte. Kommunens besked ska vara skriftligt och motiverat men är inte bindande och inte kan överklagas.

Planprogram

Syftet med ett planprogram är att kommunens beslutsunderlag i ett tidigt skede skall breddas med de berördas erfarenheter och synpunkter. De berörda skall ges möjlighet till insyn och påverkan innan kommunens ställningstaganden är låsta. Om en detaljplan stämmer med översiktsplanen görs vanligtvis inget planprogram.

Programsamråd

Planprogram är ofta av intresse för många. Ett samrådsmöte kan därför hålls som komplement till att handlingarna finns att tillgå hos kommun. Mötet är öppet för alla intressenter. Under programsamrådet finns möjlighet att komma in med synpunkter om planprogrammet. Programsamråd är inte en obligatorisk del av planprocessen.

Planförslag

En kommun kan ta fram ett planförslag via eget initiativ eller med utgångspunkt från vad som kommit fram i planbesked, planprogram och programsamråd. Förslaget ska ligga till grund för ett samråd med berörda sakägare, intressenter, ev. andra kommuner och myndigheter.

Plansamråd

När förslag till en ny plan eller en ändring av en befintlig upprättas, ska kommunen samråda och föra en dialog med länsstyrelsen, regionplaneorgan och de grannkommuner som berörs av förslaget. Även myndigheter, föreningar och enskilda medborgare som har ett ”väsentligt intresse” ska ges tillfälle att delta i samråd om förslaget. Samrådet är alltså en av de möjligheter som finns för dig att påverka den fysiska planeringen i din kommun.

Planarbete

Kommun jobbar vidare med planen och med inkomna synpunkter för att så sammanställa ett förslag till en ny eller reviderad plan.

Granskning

Förslaget till plan med tillhörande handlingar, bl.a. en redogörelse av inkomna synpunkter ska ges tillfälle att granskas av berörda. Vid ett s.k. standardförfarande ska granskningstiden normalt vara två veckor, vid ett utökat förfarande (t.ex. när plan inte följer översiktsplan, miljöpåverkan) minst tre veckor.

Alla som vill kan lämna synpunkter på planen under granskningstiden. Efter granskningstiden ska kommunen sammanställa alla inkomna synpunkter.

Vissa planer som är av begränsad betydelse och saknar intresse för allmänheten behöver bara granskas av de sakägare som är berörda.

Antagande

Efter utställningen sammanställs inkomna synpunkter i ett utlåtande. Ett yttrande från länsstyrelsen, som företräder staten, ska bifogas till planen. Planen antas av kommunfullmäktige, men fullmäktige kan uppdra åt kommunstyrelsen eller byggnadsnämnden att anta planen om den inte är av principiell betydelse.

Eventuell överprövning

De som framfört skriftliga synpunkter senast under granskningstiden har rätt att överklaga beslutet om antagande. Kommunens antagandebeslut kan överklagas till mark- och miljödomstolen vars beslut i sin tur kan överklagas till mark- och miljööverdomstolen (Svea hovrätt) men förutsätter prövningstillstånd.

Laga kraft

Om länsstyrelsen beslutat att inte pröva kommunens antagandebeslut och ingen har överklagat, vinner beslutet laga kraft tre veckor efter att det tillkännagetts på kommunens anslagstavla.

Kommunen måste framöver hålla sig till planen bland annat vid prövning av (bygg)lov inom området. Fastighetsägarna får genom planen ett besked om hur området ska utvecklas och om vad de själva ska kunna få lov att bygga.

Information på Internet

Många kommuner har börjat publicera alla viktiga dokument i planprocessen på Internet. Det gör det enklare för dig som är intresserad av ett område att ta ställning till om du ska delta i ett pågående samråd eller att snabbt ta reda på vilka bestämmelser som hör till en nyantagen detaljplan. Information på nätet får dock inte ersätta skriftlig information och granskningstiden.

Översiktsplan

Översiktsplanen ska bidra till en god miljö och hållbar utveckling. Den vägleder beslut om hur mark- och vattenområden får användas. I översiktsplanen talar kommunen om hur man vill att stad (fördjupad) och land ska utvecklas, var det kan och bör byggas, var det behövs nya vägar och cykelbanor och vilka områden som bör sparas för rekreation. I planen beskrivs också vilka hänsyn som bör tas till kulturhistoriska kvaliteter, naturvärden och risk för bullerstörningar och översvämningar.

Hur kommunen tänker tillgodose riksintressen ska redovisas särskilt.

När kommunen upprättar eller ändrar en översiktsplan ska man samråda med bland andra länsstyrelsen, regionala organ och grannkommuner. Kommunens medborgare ska också ges chansen att säga sin mening.

Översiktsplanen är vägledande för detaljplanering och beslut i enskilda ärenden om byggande och annan användning av mark och vattenområden. Den används också av företag som söker plats för sin verksamhet.

Översiktsplan är inte bindande

Översiktsplanen är inte bindande, enbart vägledande. Den ger inga rättigheter eller skyldigheter till vare sig myndigheter eller enskilda. I planen vägs och prioriteras olika allmänna intressen mot varandra. Däremot väger man inte in enskilda intressen.

Ses över var fjärde år

Inom varje mandatperiod ska kommunens fullmäktige ta ställning till om översiktsplanen kan gälla ett tag till eller måste göras om.

Detaljplan

Vill du veta hur stort eller högt ett hus på en viss tomt får vara? Funderar du över var fler hus kan tillkomma eller gator byggas om? Svaren finner du oftast i detaljplanen.

När större förändringar ska genomföras i ett område är det normala att kommunen upprättar en detaljplan. En sådan plan omfattar ett mindre område, kanske ett par kvarter eller en grupp fastigheter. Att arbeta fram en ny detaljplan handlar till stor del om att göra avvägningar mellan många olika intressen. Planerarna måste också hålla sig till mål och arbetssätt som lagts fast framför allt i plan- och bygglagen och miljöbalken. Kommunens översiktsplan är också ett viktigt underlag.

En detaljplan medför vissa rättigheter och skyldigheter för enskilda markägare och kommunen. En färdig detaljplan är ett juridiskt bindande kontrakt om hur området är tänkt att utvecklas. Med planen bestäms hur mark och vatten i området ska användas och hur bebyggelsen och andra anläggningar ska utformas. Planen visar allmänna platser, kvartersmark och vattenområden och gränserna för dessa, och reglerar bland annat vad som ska vara park och gata, vilken mark som får bebyggas och med vad – till exempel för bostäder, handel och kontor. Hur stora (yta i kvadratmeter) och höga hus får vara och vilka avstånd det ska vara mellan hus och tomtgränser kan också regleras.

När det finns en gällande detaljplan för ett område finns i princip också en rätt att bebygga området i enlighet med planens bestämmelser under en genomförandetid som också anges i planen. Denna tid får inte vara kortare än fem år och inte längre än femton år. Under genomförandetiden får planen ändras, ersättas eller upphävas bara om det finns mycket starka skäl. En detaljplan gäller tills dess att den upphävs eller ersätts av en ny plan.

En detaljplan består av

Detaljplaner består normalt av normalt av plankarta, planbestämmelser och planbeskrivning. Planhandlingarna ska bland annat utformas så att det tydligt framgår hur planen reglerar miljön.

Upprättande av detaljplan

Arbetet med att upprätta en detaljplan kan starta på olika sätt. De kan upprättas för att förverkliga avsikterna i kommunens övergripande planering - översiktsplan, bostadsförsörjningsprogram med mera. Det är också vanligt att större markägare och byggföretag kontaktar kommunen och begär att en detaljplan ska upprättas när de vill till exempel vill bygga bostäder i ett område. Kommunen ska, om någon begär ett planbesked, inom fyra månader ge ett svar, säger man ja ska även tidpunkten när ett antagandebeslut kan bli aktuellt anges. Vid ett nej ska kommunen ange skälen för det.

Detaljplaner antas av kommunfullmäktige eller den nämnd som har hand om byggnadsnämndens traditionella uppgifter.

Områdesbestämmelser

- ett alternativ till detaljplan

Som ett alternativ till detaljplaner används i vissa fall områdesbestämmelser. Det gäller ofta glesare bebyggda områden, där samhällets behov av att reglera och skapa balans mellan olika intressen är mindre. Syftet kan vara att förhindra en olämplig bebyggelseutveckling eller att bevara särskilt värdefulla byggnadsmiljöer.

Skillnad mellan områdesbestämmelser och detaljplan

En viktig skillnad mellan områdesbestämmelser och detaljplan är att områdesbestämmelser inte garanterar rätten till att bygga. En annan skillnad är att områdesbestämmelser reglerar endast grunddragen i vad mark- och vattenanvändning ska användas till.

I en detaljplan får man en samlad bild av hur marken ska användas och hur en kommun tänker sig att miljön ska bevaras eller förändras. Områdesbestämmelser kan användas för att säkerställa ett syfte i översiktsplanen inom ett begränsat område som inte har detaljplan.

Områdesbestämmelser är särskilt lämpliga på landsbygden och i mindre tätorter som inte har någon detaljplan där man ändå vill ha kontroll över olämplig utbyggnad av fritidshusområden och av byggande inom kulturhistoriskt värdefulla områden.

Områdesbestämmelser används i ganska liten omfattning av kommunerna.

Senast uppdaterad: 2017-03-06 Ansvarig för sidan: Mittbygge.se