Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av vår webbplats. Genom att surfa vidare på webbplatsen samtycker du till det. Läs mer

Mittbygge
Vald kommun

Planer reglerar

Var och vad du får bygga eller inte regleras i kommunens detaljplaner eller områdesbestämmelser. Vill du veta hur stort eller högt ett hus på en viss tomt får vara? Funderar du över var fler hus kan tillkomma eller gator byggas om?

Läs mer här om vad du måste tänka på.

Olika planer beroende på var i kommunen

Beroende på var i kommunen som din åtgärd ska ske har kommunen reglerat vad som får göras via olika planer. Inom tätbebyggda finns oftast detaljplaner upprättade. Som ett alternativ till detaljplaner används i vissa fall områdesbestämmelser. Det gäller ofta glesare bebyggda områden, där kommunens behov av att reglera är mindre.

SÅS
Inom vissa delar - främst på landsbygden - finns inte behov av denna typ av reglering och vad som får byggas styrs av

Detaljplan

En detaljplan medför vissa rättigheter och skyldigheter för en fastighetsägare och kommunen. En färdig detaljplan är ett juridiskt bindande kontrakt om hur området är tänkt att utvecklas. Med planen bestäms hur mark och vatten i området ska användas och hur bebyggelsen och andra anläggningar ska utformas.

När det finns en gällande detaljplan för ett område finns i princip också en rätt att bebygga området i enlighet med planens bestämmelser under en genomförandetid som också anges i planen. Denna tid får inte vara kortare än fem år och inte längre än femton år. Under genomförandetiden får planen ändras, ersättas eller upphävas bara om det finns mycket starka skäl. En detaljplan gäller tills dess att den upphävs eller ersätts av en ny plan.

En kommun kan faktiskt bestämma att det inte krävs bygglovsplikt inom vissa delar av en plan. Man preciserar väldigt noga vad som får ske!

Med en detaljplanen kan en kommun reglera vad som får ske eller inte, inom ett detaljplaneområde.

Vad regleras i detaljplanen

Detaljplan från Halmstad

Planen visar allmänna platser, kvartersmark och vattenområden och gränserna för dessa, och reglerar bland annat vad som ska vara park och gata, vilken mark som får bebyggas och med vad – till exempel för bostäder, handel och kontor. Hur stora (yta i kvadratmeter) och höga hus får vara och vilka avstånd det ska vara mellan hus och tomtgränser kan också regleras.

I detaljplanen kan du tex finna uppgifter om:

  • hur stor byggnaden får vara (byggnadsarea)
  • hur hög byggnaden får vara
  • antal våningar
  • avstånd till tomgränser
  • taklutning
  • mark som inte får bebyggas (prickmark)

En detaljplan består av

Detaljplaner består normalt av normalt av plankarta, planbestämmelser och planbeskrivning. Planhandlingarna ska bland annat utformas så att det tydligt framgår hur planen reglerar miljön.

Upprättande av detaljplan

Arbetet med att upprätta en detaljplan kan starta på olika sätt. Den kan upprättas för att förverkliga avsikterna i kommunens övergripande planering - översiktsplan, bostadsförsörjningsprogram med mera. Det är också vanligt att större markägare och byggföretag kontaktar kommunen och begär att en detaljplan ska upprättas när de vill till exempel vill bygga bostäder i ett område. Kommunen ska, om någon begär ett planbesked, ge ett svar inom fyra månader. Säger kommunen ja ska även tidpunkten när ett antagande-beslut kan bli aktuellt anges. Vid ett nej ska kommunen ange skälen för det.

Detaljplaner antas av kommunfullmäktige eller den nämnd som har hand om byggnadsnämndens traditionella uppgifter.

Områdesbestämmelser

Som ett alternativ till detaljplaner används i vissa fall områdesbestämmelser. Det gäller ofta glesare bebyggda områden, där kommunens behov av att reglera och skapa balans mellan olika intressen är mindre. Syftet kan vara att förhindra en olämplig bebyggelseutveckling eller att bevara särskilt värdefulla byggnadsmiljöer.

Genom områdesbestämmelser, utanför detaljplan, kan dock en kommun bara agera för att:

  • reglera bygglovsplikten vid kulturhistoriska byggnader eller miljöer,
  • reglera storleken på fritidshus

Skillnad mellan områdesbestämmelser och detaljplan

En viktig skillnad mellan områdesbestämmelser och detaljplan är att områdesbestämmelser inte garanterar rätten till att bygga. En annan skillnad är att områdesbestämmelser reglerar endast grunddragen i vad mark- och vattenanvändning ska användas till.

Detaljplanen ger en samlad bild av hur marken ska användas och hur miljön ska bevaras eller förändras. Områdesbestämmelser kan användas för att säkerställa ett syfte i översiktsplanen inom ett begränsat område som inte har detaljplan.

Områdesbestämmelser är särskilt lämpliga på landsbygden och i mindre tätorter som inte har någon detaljplan där man ändå vill ha kontroll över olämplig utbyggnad av fritidshusområden och av byggande inom kulturhistoriskt värdefulla områden.

Områdesbestämmelser används i ganska liten omfattning av kommunerna

Förhandsbesked

Om du är osäker på om du kommer att få lov för din tänkta åtgärd utanför detaljplanelagt område kan du begära ett förhandsbesked från kommunen. Då måste de göra en prövning ifall det är möjligt att få lov för att bygga det du tänkt på den platsen du föreslår. Om du får ett positivt förhandsbesked så gäller det i två år från att beskedet vunnit laga kraft.

Översiktsplan

Översiktsplanen ska bidra till en god miljö och hållbar utveckling. Den vägleder beslut om hur mark- och vattenområden får användas. I översiktsplanen talar kommunen om hur man vill att stad (fördjupad) och land ska utvecklas, var det kan och bör byggas, var det behövs nya vägar och cykelbanor och vilka områden som bör sparas för rekreation. I planen beskrivs också vilka hänsyn som bör tas till kulturhistoriska kvaliteter, naturvärden och risk för bullerstörningar och översvämningar.

Hur kommunen tänker tillgodose riksintressen ska redovisas särskilt.

När kommunen upprättar eller ändrar en översiktsplan ska man samråda med bland andra länsstyrelsen, regionala organ och grannkommuner. Kommunens medborgare ska också ges chansen att säga sin mening.

Översiktsplanen är vägledande för detaljplanering och beslut i enskilda ärenden om byggande och annan användning av mark och vattenområden. Den används också av företag som söker plats för sin verksamhet.

Översiktsplan är inte bindande

Översiktsplanen är inte bindande, enbart vägledande. Den ger inga rättigheter eller skyldigheter till vare sig myndigheter eller enskilda. I planen vägs och prioriteras olika allmänna intressen mot varandra. Däremot väger man inte in enskilda intressen.

Ses över var fjärde år

Inom varje mandatperiod ska kommunens fullmäktige ta ställning till om översiktsplanen kan gälla ett tag till eller måste göras om.

Kontaktinformation i kommunen

Senast uppdaterad: 2016-09-18 Ansvarig för sidan: Mittbygge.se

Miljö-, bygg- och räddningsförvaltningen
E-post

Expedition
Tel: 0970-818 000 vx
Fax: 0970-159 75

Tf. Förvaltningschef
Helena Olofsson
Tel: 0970-818 000 vx

Byggnadsinspektör
Agnetha Larsson
Börje Nilsson
Annika Forsmo
Karl Johan Abrahamsson

Bygglovsassistent
Ulla Segerlund

Senast uppdaterad: 2016-12-14 Ansvarig för sidan: Mittbygge.se och Gällivare Kommun