Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av vår webbplats. Genom att surfa vidare på webbplatsen samtycker du till det. Läs mer

Mittbygge
Vald kommun

Boendekostnader

Räntor, fastighetsavgifter och elräkningar är en del av livet i småhus, men genom att vara påläst så kan du sänka många av dina kostnader. Genom att lära dig om olika uppvärmningssystem, dra ner på onödiga
abonnemang och bygga upp en buffert för reparationer kan du snart
unna dig en resa till solen med gott samvete

Utgifter

Genom att planera, ha koll på utgifterna, spara regelbundet och lägga upp en
underhållsplan för huset kan man spara mycket pengar. Som småhusägare har man många olika kostnadsställen att hålla reda på – men också stora möjligheter att påverka sin ekonomi.

Om du bygger ett nytt hus är husförsäljaren skyldig att göra en individuellt anpassad kalkyl för ditt bygge och boende. Det framgår av Konsumentverkets riktlinjer exakt vilka uppgifter som ska ingå, men kalkylen kommer aldrig att bli bättre än de siffror du själv kan lämna som underlag för beräkningarna. Om du köper ett färdigt hus har mäklaren liknande skyldigheter.

Lånekostnader

För att låna ut pengar tar banken en viss avgift och dessutom måste man bit för bit betala tillbaka lånet. För den som nyss köpt eller byggt sitt hus brukar
lånekostnaderna vara en stor utgift. Räntor, amorteringar och administrativa avgifter varierar mellan olika långivare och man kan spara mycket pengar på att förhandla och jämföra villkoren.

Räntan är den avgift banken tar för att låna ut pengar och det brukar vara viss
procentsats av lånebeloppet – exempelvis en årsränta på 4,5 % av lånebeloppet. Man får göra vissa avdrag för sina ränteutgifter i deklarationen, så när året är slut blir den faktiska kostnaden något lägre. Normalt sett skickar banken dessa uppgifter till Skatteverket automatiskt, men du bör kontrollera att siffrorna stämmer i deklarationen.

Genom att amortera betalar man tillbaka en liten del av lånet varje månad. Eftersom amorteringen minskar lånebeloppet bit för bit blir också räntekostnaden lägre varje månad. Det är därför bra att försöka amortera så mycket som möjligt, för att snabbt betala bort de dyraste lånen.

Banken oftast lägger upp lånet med en bottendel som har lägre ränta och ett
topplån med högre ränta. Bottenlånet har en lägre ränta och en längre lånetid (löptid) för att banken tar inteckningar (pantbrev) i din fastighet som säkerhet för lånet. Om huset kostar mer än värdet på pantbreven måste du finansiera mellanskillnaden med kontanter eller topplån.

Ett topplån är inte alls lika säkert för banken och medför därför en högre ränta och en snabbare återbetalning (amortering). Om du istället betalar en högre kontantinsats så minskar behovet av dyra topplån.

Här räknar vi ut kostnaden för första månaden med ett lån på 1 200 000 kronor, med en ränta på 2,5 % och som ska betalas av på 25 år.

Räntekostnaden räknar vi ut i två steg. Först får vi fram årsräntan genom att ta 2,5 % av hela lånebeloppet. I nästa steg delar vi årskostnaden på antalet månader och får fram första månadens räntekostnad.
Lånet 1 200 000 kronor x 0,025 ränta = 30 000 kronor i årsränta. Dela årsräntan 30 000 kronor på 12 månader =2 500 kronor.

Räntan första månaden är alltså 2 500 kronor.

Amorteringen räknar vi ut genom att dela hela lånebeloppet på 50 år och sedan dela den summan på 12 månader per år. Lånet 1 200 000 kronor delat på 25 år = 48 000 kronor per år. Dela hela årets amortering på 12 månader = 4 000 kronor.

Amorteringen första månaden är alltså 4 000 kronor.

Totalt = 6 500 kronor.

Här räknar vi ut kostnaden för första månaden med ett lån på 3 600'000 kronor, med en ränta på 4,5 % och som ska betalas av på 50 år.

Räntekostnaden räknar vi ut i två steg. Först får vi fram årsräntan genom att ta 4,5 % av hela lånebeloppet. I nästa steg delar vi årskostnaden på antalet månader och får fram första månadens räntekostnad.
Lånet 3 600 000 kronor x 0,045 ränta = 162 000 kronor i årsränta. Dela årsräntan 162 000 kronor på 12 månader = 13 500 kronor.

Räntan första månaden blir alltså 13'500 kronor.

Amorteringen räknar vi ut genom att dela hela lånebeloppet på 50 år och sedan dela den summan på 12 månader per år. Lånet 3 600 000 kronor delat på 50 år = 72 000 kronor per år. Dela hela årets amortering på 12 månader = 6 000 kronor.

Amorteringen första månaden blir alltså 6 000 kronor.

Totalt = 19 500 kronor.

Räntan varierar mellan olika banker och låneformer – men också beroende på
exempelvis hur riksbanken sätter sin reporänta. Om man har en rörlig ränta kommer den alltså att gå upp eller ner beroende på landets ekonomi. Alternativet är att binda sin ränta i ett antal år, vilket ger ett skydd mot räntehöjningar. Oftast är det dyrare att binda sin ränta än att ha rörlig ränta och som regel blir det dyrare ju längre tid man binder den.

Annuitetslån innebär att man betalar samma belopp varje månad, där både räntan och amorteringen ingår. Första tiden är räntan stor och amorteringen ganska låg, men för varje betalning blir räntedelen av betalningen mindre och amorteringen blir större. Fördelen med annuitetslån är att beloppet är samma varje månad och det blir lätt att planera sin ekonomi. Nackdelen är att den totala lånekostnaden oftast blir högre.

Försäkringar

För att inte en olycka ska utvecklas till en ekonomisk och personlig katastrof kan man försäkra sig själv eller sina ägodelar – exempelvis sitt hem. Idén bakom försäkringar är att man sprider risken för en olycka mellan ett tillräckligt stort antal personer så att deras gemensamma inbetalningar kan täcka kostnaderna ifall en av individerna drabbas av en olycka.

Man betalar alltså en premie varje månad, som kan vara olika stor beroende på vad det är som ska försäkras, hur stor ersättningen är vid skada eller förlust och storleken på risken. Om olyckan är framme löser man ut försäkringen och får en ersättning, som beror på vilka villkor som gäller för försäkringen. Vid nästan alla former av försäkringsskador får man betala en del själv – den så kallade självrisken.

Hemförsäkringen är den viktigaste försäkringen och den ersätter skador på ditt lösöre – alltså alla sakar du har för privat bruk. Även om du inte tycker att du äger något av värde är det ändå viktigt att ha en hemförsäkring, eftersom den också innehåller rättsskydd ifall du behöver juridisk hjälp, ansvarsskydd ifall du orsakar en skada för någon annan och ett överfallsskydd ifall du blir skadad av någon annan. Många hemförsäkringar innehåller även ett reseskydd i 45 dagar.

En hemförsäkring gäller i regel för alla som är folkbokförda och bor i hushållet, men dubbelkolla med försäkringsbolaget så att hela familjen verkligen är inskriven i hemförsäkringen.

Villahemförsäkringen ger samma skydd som hemförsäkringen, men ersätter också skador på tomten och byggnader. Försäkringen täcker skador orsakade av brand, åsknedslag, storm, hagel eller andra oväder. Även skador från jordras och jordskalv kan ersättas.

Det finns många fler försäkringar, exempelvis personförsäkringar, livförsäkringar, ansvarsförsäkringar (drulle) och inkomstförsäkringar. Det är viktigt att familjen har ett fullgott skydd ifall det värsta skulle hända, så se med jämna mellanrum över även dessa försäkringar.

Dubbla försäkringar ger inte dubbel ersättning, så köp inte en försäkring du redan har genom exempelvis ett medlemskap i föreningar eller fackförbund.

Det går att sänka försäkringskostnaderna genom att jämföra olika försäkringsbolag och villkor. Ofta kan man sänka sin premie genom att öka självrisken i försäkringen eller genom att vara skadefri under en lång tid. Det kan också skilja i kostnad beroende på om du betalar månadsvis eller ett helt år i förskott. Kolla med ditt försäkringsbolag vilka alternativ de kan erbjuda.

Driftkostnader

Elektricitet och uppvärmning är oftast de två största utgifterna för att driva runt huset, men även vatten och avlopp, sophämtning och eventuell sotning kommer att kosta pengar. Många av dessa avgifter är kopplade till kommunen, men om man exempelvis har en egen vattenbrunn och enskilt avlopp så behöver vattenpumpen el och avloppet behöver tömmas med en slamsug med jämna mellanrum.

Det är ofta enkelt att sänka driftkostnaderna genom att förbättra husets klimatskal och se över värmesystemet. Om man exempelvis kan hugga ved på egen mark och elda i en effektiv braskamin så finns det mycket pengar att spara. I många kommuner kan man spara pengar genom att sortera sitt avfall bättre och byta till en mindre soptunna eller färre tömningar.

Elförbrukningen kan sänkas genom att byta till energisnåla maskiner till hemmet och ersätta gamla glödlampor med moderna lågenergilampor. Den enklaste av alla åtgärder är att släcka lampan efter sig och dra ur sladden till alla maskiner som står i standby-läge. Man kan också sänka sin elkostnad genom att göra ett aktivt val av leverantör.

Till den här kategorin hör även eventuella samfällighetsavgifter och gatu- eller
vägföreningsavgifter. Om man hyr sin tomt, exempelvis av stat eller kommun, kan man vara skyldig att erlägga en tomträttsavgäld. Även den utgiften räknas in i den här kategorin.

Kommunikation och underhållning

Huset behöver inte tv, bredband eller telefon för att fungera, men det är en naturlig del av ett modernt hushåll. Däremot kan dyra abonnemang dränera vilken privatekonomi som helst, så var försiktig innan du binder upp dig på långa avtal med extra allt. Jämför alltid priser mellan olika leverantörer och undersök vilka olika paketlösningar eller tjänster du kan välja mellan.

Genom att hålla nere mängden datatrafik både på mobiltelefoner och bredband i hemmet kan man spara mycket pengar, utan att egentligen ge avkall på så mycket mer än strömmad film och musik på resande fot. Det kanske inte är nödvändigt med 225 tv-kanaler, om hushållet redan har betalkonto hos ett par olika filmtjänster på nätet? Se regelbundet över alla familjens olika abonnemang.

Om du begär att få fakturor i pappersform för alla ”onödiga” tjänster så får du automatiskt en väldigt tydlig påminnelse varje månad om vad dessa tjänster kostar. Det ger dig en extra anledning att ifrågasätta om utgiften verkligen är ”nödvändig” för ert hushåll.

Underhållskostnader

Genom att planera åtgärder och sätta av pengar i god tid minskar man risken för en ekonomisk smäll vid oförutsedda eller akuta insatser. En bra underhållsplan underlättar husägandet och skapar en balanserad hushållsekonomi, där man har mer kontroll och svängrum – samtidigt som man slipper vara orolig för nästa haveri. Det finns bara fördelar med att regelbundet spara pengar till husets underhåll.

Om du utgår från den underhållsplan som du tagit fram för huset kan du enkelt se hur stora utgifterna blir kommande året och framåt. Spara sedan så mycket pengar som din budget och underhållsplan kräver – plus en buffert för oförutsedda och oplanerade utgifter.

Underhållskostnaderna är en budgetpost där man inte ska försöka dra ner på
pengarna, utan istället tvärt om att försöka åtgärda så mycket som möjligt och spara resten av pengarna inför framtida behov. Många av de investeringar och åtgärder du gör på ditt hus kommer att bidra till längre driftkostnader och höja husets värde.

Fastighetsavgift

Den som ägde en fastighet med ett småhus den 1 januari ska betala en kommunal fastighetsavgift (tidigare fastighetsskatt) för hela kalenderåret. Om du äger en andel i en fastighet ska du bara betala fastighetsavgift motsvarande din andel. Avgiften blir aldrig högre än ett bestämt maxbelopp, som är indexbundet och räknas upp från inkomstbasbeloppet.

För vanliga småhus ska man betala 0,75 % av huset och tomtens taxeringsvärde i fastighetsavgift, men aldrig mer än maxbeloppet. Samma sak gäller för tomtmark med småhus utan taxerat byggnadsvärde – där alltså byggnadernas taxeringsvärde inte ens kommer upp i 50 000 kronor. För taxeringsåret 2016 är maxbeloppet 7 412 kronor (deklareras 2017).

För småhus på ofri grund eller arrendetomter ska man betala 0.75 % av huset och tomtens taxeringsvärde i fastighetsavgift, men aldrig mer än maxbeloppet. För taxeringsåret 2016 är maxbeloppet 3 706 kronor (deklareras 2017).

Du som är pensionär ska inte behöva betala mer än 4 % av din inkomst i
fastighetsavgift – för din permanentbostad i ett småhus. Om din fastighetsavgift blir högre än så, kan du få en begränsning av avgiften i form av en skattereduktion. Kolla med Skatteverket vilka villkor och undantag som gäller.

Småhus som byggdes 2011 eller tidigare var helt befriade från kommunal
fastighetsavgift de första fem åren. Därefter betalar de bara en halv avgift de följande fem åren. Småhus som byggdes 2012 eller senare är helt befriade från kommunal fastighetsavgift i 15 år.

För obebyggd tomtmark eller lantbruksenheter betalar man istället 1,0 % av
taxeringsvärdet i statlig fastighetsskatt. Detta gäller exempelvis under tiden man bygger ett nytt småhus på en tidigare obebyggd tomt. Från och med att det står ett färdigt boningshus på tomten får man istället betala kommunal fastighetsavgift.

Läs mer om fastighetsavgift och fastighetsskattlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster på Skatteverkets hemsida

Man kan spara mycket pengar genom att planera, ha koll på utgifterna, spara regelbundet och lägga upp en underhållsplan för huset. Som husägare har man många utgifter, men man kan också påverka många av dem.

  • ränta och amortering
  • villa- eller hemförsäkring
  • elektricitet
  • uppvärmning
  • samfällighets- och vägavgifter
  • tv, bredband och telefon
  • reparationer och underhåll
  • kommunal fastighetsavgift

Fastighetsavgiften kan man inte påverka och underhållskostnaderna ska man helst inte spara på. Många investeringar och reparationer man gör på sitt hus leder till lägre driftkostnader och ett högre värde på fastigheten.

Senast uppdaterad: 2017-02-06 Ansvarig för sidan: Mittbygge.se