Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av vår webbplats. Genom att surfa vidare på webbplatsen samtycker du till det. Läs mer

Mittbygge
Vald kommun

Isolering

Bra isolering och tätskikt sänker driftkostnaderna och ger en bra komfort inomhus, men brister i tätskikten kan i värsta fall leda till mögel, röta och allvarliga sjukdomar. Här kan du också läsa om u-värden, termografi och faran med hög radonhalt.

Klimatskal

Husets väggar, golv och tak utgör klimatskalet. Där ingår givetvis också fönster och dörrar. Ett bra klimatskal sänker driftkostnaderna, ger huset komfort och bidrar till ett gott inomhusklimat. Det är lätt att man inte tänker så mycket på klimatskalet, men det kan i längden bli ett dyrt misstag.

Klimatskalet skyddar huset från fuktskador, kyla och drag. Förutom att kosta mycket pengar i uppvärmning kan brister i klimatskalet orsaka allvarliga skador på huset – exempelvis mögel i grunden, röta i taket eller fuktskador i väggar. Omvänt kan ett bra klimatskal bevara ett hus i hundra år eller mer.

I många hus är brister i klimatskalet en förutsättning för att ventilationen i huset ska fungera. Om man tätar ett sådant hus med bättre fönster eller tilläggsisolering påverkas alltså ventilationen negativt och i värsta fall får du ett varmare hem – på bekostnad av att fuktig och dålig luft inte ventileras bort. Glöm alltså aldrig bort ventilationen vid förändringar i tätskiktet, så att åtgärder i klimatskalet kompenseras genom exempelvis fönsterventiler eller andra friskluftintag.

Kontrollera alltid att det finns en gällande energideklaration innan du köper ett hus.

Fönster och dörrar

Det kan finnas flera skäl att byta dörrar och fönster – exempelvis att de är gamla och slitna, otäta och ineffektiva eller fula och omoderna. Det är dyrt med nya fönster och därför sparar man ofta inte in pengarna på att byta ett acceptabelt fönster till ett effektivare. Det är först när man lägger samman argumenten som det börjar bli dags att byta – exempelvis när fönstren både är ineffektiva och börjar bli slitna och fula.

Genom att byta till energiglas, fixa alla tätlister och måla upp ett gammalt fönster kan det nästan bli som nytt – för en jämförelsevis väldig billig kostnad.

När du väl står inför ett fönster- eller dörrbyte bör du alltid välja ett så effektivt alternativ som möjligt. Det ger ett bättre klimatskal, höjer komforten och ökar andrahandsvärdet på huset. Ett tätare fönster ger mindre värmeförluster och minskar kalldraget utifrån.

Klimatskal vid nybyggnation

Det är viktigt att ställa höga krav på klimatskalet när man bygger nytt hus. Om du väljer bättre isolering och energieffektiva fönster så kostar det liter mer vid själva byggtillfället, men merkostnaden börjar du spara in direkt när huset är färdigbyggt. Det är mycket billigare att isolera ordentligt från början, än att tilläggsisolera i efterhand.

I en undersökning med potentiella husköpare svarade 83 % att det var viktigt eller mycket viktigt att deras blivande hus är energieffektivt, förutsatt att inomhusklimatet och månadskostnaden är oförändrad. Enkätundersökningen visade även att många husköpare saknar tillräcklig kunskap om energisnåla hus och därför vill lära sig mer. Många litar också på att byggbolagen utformar husen så energieffektivt som möjligt.

Men både småhus och flerbostadshus utformas så att de precis når upp till
byggnormernas gränsvärden. Anledningen är att husfabrikanterna vill hålla nere investeringskostnaden för husköparen – eftersom man menar att det inte finns någon efterfrågan på hus med låga uppvärmningskostnader. Men så är det alltså oftast inte.

Du som bygger i egen regi måste alltså ställa tydliga krav, om du vill få ett hus med högisolerat klimatskal. Och även om tillverkaren utlovat en viss prestanda på huset kan det hända att tätskiktet skadas under byggets gång. För att kontrollera att klimatskalet lever upp till förväntningarna kan du begära ett täthetsprov när huset är färdigt.

U-värdet

Man kan mäta de isolerande egenskaperna i en byggnadsdel i ett u-värde. U-värdet beskriver hur mycket värme (Watt) som går ut per kvadratmeter, vid en grads skillnad i temperatur inomhus och utomhus. När en watt passerar genom en kvadratmeter vid en grads temperaturskillnad är alltså u-värdet 1,0 W/m2 K. Helst ska u-värdet vara så lågt som möjligt.

Tio centimeters isolering motsvarar ett u-värde på ungefär 0,5 och med 50 centimeter isolering sänks u-värdet till lite drygt 0,1.

Vid nybyggnation bör ytterväggarna ha ett u-värde på högst 0,16, vindbjälklaget bör ha ett u-värde på högst 0,1 och markplattan eller grunden bör ha ett u-värde på högst 0,2.

 

Termografi

Alla byggnadsmaterial avger infraröd strålning (IR) som kan mätas med en
termometer eller värmekamera. En värmekamera består av flera tusen termometrar, som var och en anger ett mätvärde. Dessa mätvärden bygger en bild, genom att varje mätvärde får en egen bildpunkt med en färgnyans som motsvarar mätvärdet.

Genom termografi kan man se en bild av värmen och kylan i ett utrymme – och på så vis upptäcka exempelvis köldbryggor, otätheter eller dolda byggfusk. Värmekameran ser tydligt var det förekommer kallras och var värme läcker ut ur byggnaden. Med hjälp av datorprogram kan sedan bilderna förtydligas och problemområden markeras med temperaturer och kommentarer.

En värmekamera gör ingen åverkan på byggnaden, men det behöver vara en
temperaturskillnad på minst tio grader ute och inne för att bilderna ska bli tillförlitliga. Ju bättre koll man har på tryckförhållandet i byggnaden desto säkrare slutsatser kan man dra av termografin. I ett hus utan undertryck går det inte att se några läckor alls.

Tips!

Vem som helst kan hyra en värmekamera och börja leta värmeläckor i sitt hus, men en erfaren termograför kan tolka mätresultaten och avgöra vad som är en avvikelse.

Radon

När det radioaktiva grundämnet radium sönderfaller bildas radon, som är en osynlig och luftfri gas. Radon finns naturligt i luften, marken och vattnet – men när radonhalterna är höga i ett hus kan det vara skadligt för hälsan.
Strålsäkerhetsmyndigheten uppskattar att 400-500 personer varje år drabbas av lungcancer på grund av radon i bostaden.

Radon i byggnader kan komma från marken under eller runt huset, från
byggnadsmaterial eller från vatten som används i hushållet. Dessbättre är det både enkelt och billigt att mäta om det finns radon i en byggnad. Radonhalten mäts i becquerel per kubikmeter inomhusluft. Om exempelvis en atom sönderfaller per sekund i varje kubikmeter luft ger det värdet 1 Bq/m3.

Man bör mäta radonhalten om man nyligen köpt, byggt eller renoverat huset. Det är extra viktigt att göra en radonmätning ifall man gjort förändringar i ventilation, tätskikt eller uppvärmningssystemet. Mätningen sker under eldningssäsongen, alltså från oktober till mars, och pågår i minst två eller helst tre månader. Om radonhalten är högre än 200 Bq/m3 bör byggnaden radonsaneras.

Tips!

Du kan göra en kortare radonmätning på två till tio dagar, men det ger bara ett ungefärligt radonvärde och är inte alls lika tillförlitligt.

 

Radon kan ha en eller flera olika källor och det är lättare att välja sanerings-åtgärd om man faktiskt vet varifrån radonet kommer. En funktions-kontrollant med behörighet K ska ha kunskap om radonmätningar och möjliga åtgärder. Du kan vända dig till kommunen, Boverket eller Svensk radonförening om du vill komma i kontakt med certifierade funktionskontrollanter.

Ett bra klimatskal sänker driftkostnaderna, ger huset komfort och bidrar till ett gott inomhusklimat. Ett dåligt klimatskal kan kosta mycket pengar och skapa ohälsa. Ventilation, uppvärmning och klimatskal påverkar varandra – så det är bra att inte åtgärda det ena utan att fundera över de andra.

Om du ska välja fönster, dörrar eller isolering – välj alltid det mer energieffektiva alternativet. Ställ tydliga krav på eventuella hustillverkare och hantverkare. Vid nybyggnation kan du begära att huset trycktestas när det är färdigt.

U-värdet anger hur mycket värme som går ut ur en byggnadsdel. Värdet ska alltså vara så lågt som möjligt. Ett vindsbjälklag bör ha ett u-värde på högst 0,1. Med hjälp av termografi kan man se en bild av värmen och kylan i ett utrymme – och på så vis upptäcka köldbryggor, otätheter och dolda byggfusk.

Radon är en osynlig och luktfri gas som finns naturligt i luften, marken och vattnet, men om radonhalten i bostaden är högre än 200 Bq/m3 bör byggnaden radonsaneras.

Senast uppdaterad: 2017-02-06 Ansvarig för sidan: Mittbygge.se