Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av vår webbplats. Genom att surfa vidare på webbplatsen samtycker du till det. Läs mer

Mittbygge
Vald kommun

Säkerhet och underhåll

Fuktskador, takläckage, haverier i maskiner, inbrott, bränder och andra
faror i hemmet är egentligen ganska lätta att undvika – med lite
medvetenhet och rätt utrustning. Gå ronder, kontrollera och planera
åtgärder i god tid. Du kan undvika bränder genom att elda på rätt sätt och ha rätt brandskyddsutrustning hemma. Med bra lås, larm och enkla åtgärder kan du skydda ditt hem från tjuvar och inbrott.

Risker i hemmet

Alla vill känna sig trygga i hemmet och ingen vill skada sig på saker i vardagen, men för att nå dit är det en hel del saker som måste fungera – och ändå kan vi aldrig eliminera alla risker omkring oss. Men man kan komma en bra bit på vägen, genom att underhålla fastigheten, reparera eller byta ut trasiga delar och se till att hemmet har alla de skydd som ett hus bör ha.

Brand och inbrott är ganska uppenbara risker i ett hem, men fuktproblem,
vattenskador och mögel är betydligt vanligare och kan orsaka allvarliga problem och skador på både byggnader och människors hälsa. Huset kan även ta skada av insekter och andra skadedjur. Genom att hela tiden hålla koll på alla delar av huset och genast undersöka avvikelser kan vi minska risken för skador.

Varje år skadas nästan 24 000 småbarn i eller kring hemmet så allvarligt att
akutsjukvård behövs. De vanligaste olycksorsakerna i hemmet är fallskador, klämskador, brännskador och förgiftning.


Förbygga riskerna

Genom att öka medvetenheten kan man minska riskerna. Av den anledningen är det bra att med jämna mellanrum gå ronder i hemmet. Ta för vana att göra exempelvis brandrond och inbrottsrond i huset en eller ett par gång per år, för att kontrollera att alla lås och larm eller skyddsutrustningar sitter där den ska och är i funktionsdugligt skick. Alla delar av huset behöver ses över med lagom intervall.

Gör listor och planera framtida förbättringar och investeringar i huset, så att familjen kan undvika obehagliga överraskningar. Identifiera risker i hemmet och åtgärda dem på bästa sätt. Det är klokt att regelbundet göra övningar med hela familjen, så att alla vet hur de ska agera om exempelvis brandlarmet tjuter. Rätt genomfört kan det vara en rolig familjeaktivitet.

Löpande underhåll

Det är många delar på ett hus som behöver ses över med olika intervall, för att de inte ska gå söner och tappa sin funktion. Beroende på moden och stilar tapetserar man om, målar, byter golv eller byter mindre delar av interiören – för att skapa ett hem där man trivs. Men det är mycket viktigare att underhålla huset för att inte få fuktskador, läckande tak eller haveri på värmeanläggningen

Dagligen bör man hålla koll på droppande kranar, toaletter som rinner, läckage på tvättmaskin eller diskmaskin, elkablar eller kontakter som lossnar, konstiga lukter i våtutrymmen eller skador på huset. Det är bra att skapa en medvetenhet i hela familjen, så att det är flera ögon som håller koll i hemmet. Regniga dagar är det bra att hålla koll på stuprännor och andra avrinningar, så att dagvatten leds bort från huset ordentligt.

Ett välskött hus är billigare i drift och har ett högre andrahandsvärde jämfört med ett hus som har ett eftersatt underhåll.

Varje månad och varje gång det varit oväder bör du undersöka att taket är tätt och inte regnar in. Detta är speciellt viktigt om huset har tegelpannor, som lätt spricker eller hamnar snett. Klipp, såga eller gräv bort växter som kommer för nära fasaden eller grunden. Om rötter växer in i dräneringsrören fungerar inte avrinningen som den ska och det kan uppstå dyra fuktskador på grunden.

Kontrollera alla brandvarnare en gång per halvår – exempelvis varje gång du justerar klockan till sommar- eller normaltid.

En gång per år är det dags att dammsuga slingorna bakom kyl- och frys, beställa service på värmeanläggningen, kontrollera att isoleringen ligger rätt på vinden och att det inte finns fuktskador eller läckor, kontrollera grunden och torka rent alla luftdon (ventiler) i huset. Dammsug bakom eventuella radiatorer och filter i ventilationssystemet, kolla tätningar på dörrar och fönster, rensa rent från blad och annat skräp i stuprännorna och lufta alla kranar ifall du har ett vattenburet värmesystem.

Vart femte år är det dags att rensa eventuella luftspalter i fönster och dörrar, byta filter i vädringsfönster, beställa rensning av ventilationskanaler och uppdatera listan över planerade åtgärder. Framförallt är det bra att gå igenom skicket på alla tekniska maskiner i hemmet – exempelvis tvättmaskin och torktumlare, kyl och frys, diskmaskin, garageportar, larmutrustning, eldstäder, värmeanläggningen och så vidare.

Planera underhållet

Det är praktiskt att ha en underhållsplan, alltså en lista över de delar av ditt hus som behöver regelbundna kontroller och en prioritering över vilka åtgärder som behöver göras och i vilken ordning. Kombinera underhållsplanen med en budget, så att du vet hur mycket pengar du behöver spara undan varje månad för att täcka upp både planerat underhåll och akuta reparationer.

Underhållsplanen och budgeten bör vara ganska detaljerade för det närmaste året, lite mindre exakta för de närmaste fem åren och översiktliga för de nästkommande tjugo åren. På så sätt kan du se hur mycket pengar hushållet behöver lägga undan varje månad för att spara ihop en buffert eller underhållsfond.

Brandsäkerhet

Sedan urminnes tider har brasan varit en samlingspunkt i våra bostäder. Där lagades maten och det var runt spisen man samlades för att umgås eller arbeta under mörka vinterkvällar. Idag har eldstaden i stort sett förlorat sin roll som plats för matlagning, men vedeldning svarar i många hushåll fortfarande för en stor del av uppvärmningen.

Med en modern eldstad som är rätt installerad, rätt eldad och rätt skött får man en säker och relativt miljövänlig källa till värme. Om du eldar i en braskamin av något slag blir även mysfaktorn hög och familjen kan samlas framför brasan på kvällarna. Men det finns några saker du bör tänka på innan du köper, installerar och använder en eldstad.

Enligt Räddningsverkets statistik är eldstadsrelaterad brand den enskilt vanligaste orsaken till brand i villor och småhus. Ofta beror det på bristfällig installation och underhåll av eldstaden, brister i sotningen eller att man eldat på fel sätt. Säkerställ och kontrollera att installationen är rätt gjord, så att skorstenen är tät och inte ligger för nära bärande byggdelar. Elda precis lagom mycket, så att det varken blir för hett eller bildas tjära i skorstenen.

Över 30 % av alla bränder i villor, parhus, radhus och fritidshus är eldstadsrelaterade. Alla dessa bränder går att förebygga, bland annat genom att elda på rätt sätt, ha god uppsikt över sin brasa och sota skorstenen regelbundet.

Elda säkert

Först och främst ska man alltid elda med torr ved, som helst ska ha förvarats torrt och luftigt i minst ett år. Då blir eldandet effektivt och mängden tjära som bildas i rökkanalerna minskar. Man ska heller inte lägga i för mycket ved i eldstaden eller elda under för lång tid, för då finns risken att det blir för varmt i rökkanalen och i omgivande material.

En tumregel är att aldrig elda mer än 3 kg ved per timme och inte längre än 3-4 timmar. Låt sedan eldstaden vila lika länge som du eldat, innan du börjar elda igen. Om du har en rökgastermometer kan du kontrollera att temperaturen inte
överskrider skorstenens klassning. De flesta stålrörsskorstenar är godkända för maximalt 450 ºC i rökgastemperatur.

Minst en gång om året ska eldstaden och skorsten sotas, antingen av kommunen, en entreprenör eller du själv (efter medgivande från kommunen). På så vis minskar du mängden tjära och risken sotbränder, samtidigt som anläggningen fortsätter fungera som den ska och behåller en hög effekt.

Sot och aska

När man eldar ved, pellets eller havre bildas restprodukter som sot och aska, både i skorstenen och i själva kaminen eller pannan. Det kan finnas kvar glöd i flera dagar, så vara noga med att släcka askan ordentligt innan du tar hand om den. Sot och aska ska förvaras i plåtkärl med tättslutande lock.

Askan innehåller näringsämnen och fungerar som gödning, men var försiktig så att du inte övergöder din trädgård. Om biobränslet kommer från ett försurat område du har problem med att bli av med överbliven aska.

Brandskyddskontroll

För att upptäcka fel och brister i eldstaden och undvika brandskador måste man genomföra en brandskyddskontroll med jämna mellanrum. Då prövas eldstadens funktion och egenskaper – men framförallt kollar man upp om det skett några förändringar från när anläggningen togs i drift. Brandskyddskontrollanten kan också se om du eldar på ett felaktigt sätt och ge goda råd.

Det är kommunen som är ansvarig för att det finns någon som utför sotning och brandskyddskontroll och det är också kommunen som beslutar om dessa avgifter. Kontrollerna ska ske med två eller åtta års intervall, beroende på hur eldstaden utnyttjas.

Tre av fyra brandskador inträffar i hemmet och varje år dör närmare 100 personer i bränder. I genomsnitt brinner 17 hem varje dag. Många av dessa olyckor hade kunnat förebyggas med ganska enkla medel.

Brandskyddsutrustning

Brandskador orsakar stora problem och lidande för familjen. Genom att ha rätt utrustning hemma och kunskap om hur man agerar vid en eldsvåda minskar du risken för att du eller din familj ska drabbas. Alla hem bör vara utrustade med brandvarnare, brandsläckare och brandfilt – och alla i hemmet bör veta hur och när dessa hjälpmedel ska användas.

Att skydda sitt hem är ganska självklart, men det är viktigt att också ha rätt skyddsutrustning i exempelvis garaget och sommarstugan. En brandsläckare eller brandfilt kan visa sig ovärderlig i bilen eller båten. Det är aldrig fel att tjata på grannarna, släktingar eller vänner att de också ska ha rätt utrustning på plats i sina hem.

Om brand uppstår ska man rädda, varna, larma och släcka. Börja med att rädda alla som är i fara, varna sedan grannar, ringa larmcentralen på 112 och försök till sist att släcka elden.

Det bör sitta en brandvarnare på varje våningsplan i bostaden och helst inte längre ifrån varandra än tolv meter. Det bör sitta en brandvarnare utanför varje sovrum, så att ljudet från brandvarnaren kan väcka alla i familjen som sover. Det är även bra att ha en brandvarnare precis utanför köket, eftersom många bränder startar i köksmaskiner.

Det är lämpligt att ha en pulversläckare på 6 kg i ett genomsnittligt hem, gärna placerad vid entrén. Om huset har flera våningar bör det sitta en släckare på varje plan. Vid brand i kläder eller kokkärl är en brandfilt det bästa släckningsverktyget. Det kompletterar en vanlig brandsläckare på ett bra sätt. Placera brandfilten nära köket.

Gör regelbundet brandövningar i familjen, så att alla vet vad de ska göra om brandlarmet går. Lär framförallt barnen att snabbt ta sig ut ur huset vid brand och bestäm en mötesplats utanför.

Om det värsta skulle hända och du inte klarar av att släcka branden själv så ska du lämna byggnaden och stänga dörren efter dig. En stängd dörr fördröjer branden och ger räddningstjänsten mer tid. Om det inte finns säkra flyktvägar, exempelvis ifall det brinner eller ryker i trapphuset, så stanna kvar i lägenheten och ring 112. Ta inga onödiga risker!

Inbrottsskydd

Den som reser bort har anledning att oroa sig för inbrott i huset. Det värsta är inte alltid om tjuven får med sig värdesaker eller inte, utan känslan av att någon har varit inne och rotar runt bland ens ägodelar. Även ett misslyckat inbrottsförsök kan skapa en känsla av olust och utsatthet.

Det finns många bra åtgärder, som minskar risken för inbrott i hemmet. Det mest grundläggande är att inte släcka alla lampor när man åker bort, för då ser det mörkt och tomt i huset. Använd istället en timer som automatiskt slår på både ljuskällor och exempelvis en radio eller tv vid olika tider. Givetvis ska alla stegar och trädgårdsredskap vara inlåsta, så att de inte kan användas vid ett eventuellt inbrottsförsök hos dig eller dina grannar.

Berätta aldrig på telefonsvararen eller i sociala medier att du är bortrest. Svara inte heller på frågor om din hemsäkerhet, ifall du blir kontaktad av någon som påstår sig sälja säkerhetsprodukter.

Be en granne tömma brevlådan, skotta eller trampa spår i snön, lägga sina sopor i din soptunna eller hänga tvätt på din tvättlina. Grannsamverkan är det bästa skyddet mot inbrott. Kanske kan någon du litar på till och med låna en nyckel och gå ett varv i huset ett par gånger varje vecka – kanske samtidigt som personen vattnar blommorna och flyttar runt på några möbler?

Ungefär 40 % av alla inbrott sker genom altandörren.

Det finns inga 100 % säkra inbrottsskydd, utan alla åtgärder går ut på att avskräcka tjuven från att välja just ditt hus. Larm och bra lås på fönster och dörrar gör de flesta tjuvar tveksamma, eftersom det alltid innebär en större risk att krossa en ruta för att ta sig in. Dessutom blir det besvärligt att få ut stöldgodset ur huset om det inte går att öppna en ytterdörr.

Märka och fotografera

Man kan etsa eller gravera in sitt personnummer på särskilt värdefulla föremål, så blir det svårare för tjuvar och hälare att sälja dem vidare. Det ökar också chansen att du får igen ägodelen och att tjuvarna kan knytas till det specifika inbrottet. Men undvik att göra permanenta märken på konst och antikviteter, eftersom det sänker värdet på föremålet. Ta istället en bild på dessa föremål.

Fotografera alla dina ägodelar och spara bilderna utanför huset – exempelvis på ett USB-minne i ett bankfack eller i någon säker molnlösning. En timmes dokumenterande kan spara dig otroligt mycket tid och besvär den dagen du behöver förklara för Polisen och försäkringsbolaget vad det är som blivit stulet och hur mycket det var värt.

Några föremål som det är extra bra att fotografera är verktyg och andra redskap i garaget, alla utdragslådor och deras innehåll, textilier som linne, dukar och handdukar, småföremål som smycken och klockor, tavlor inklusive konstnärens signatur, allt på vinden eller i förrådet, cyklar, mopeder och teknikutrustning.

Gör regelbundet en backup på alla dina filer i datorn, som du lagrar utanför huset. På så vis finns i alla fall bilder, texter och videor kvar även om en inbrottstjuv tar datorn, huset brinner ner eller det skulle hända något annat katastrofalt. Helst ska filerna vara krypterade, så att ingen obehörig kan komma åt dem.

Lås

Alla ytterdörrar har mer eller mindre bra lås och för det mesta fungerar dessa år ut och år in. Men tjuven väljer oftast inte att ta sig in genom ytterdörren, utan väljer istället en altandörr eller ett källarfönster som väg in i huset. På vägen ut väljer tjuven däremot ofta ytterdörren – för då är det mycket som ska bäras och det gäller att komma iväg snabbt.

Det är alltså viktigt att alla fönster har bra fönsterlås, både i källaren och på övriga våningsplan. En eventuell altandörr ska minst ha spanjolettlåsning, men helst vara lika säker som de övriga ytterdörrarna. Extra viktigt är det att låsa och säkra ingångar där tjuven kan jobba relativt skyddat, exempelvis på altaner eller bakom skuggande buskage. Alla ytterdörrar bör ha en bortasäker låsning, men som ändå är hemmabekväm i vardagen.

Ett lås som enkelt att använda i vardagen är ett säkert lås, helt enkelt därför att det är mer troligt att du använder det flitigt.

Hemmabekvämt betyder att dörren kan låsas eller öppnas inifrån med hjälp av ett vred, utan att man behöver använda en nyckel. Det innebär också ökad säkerhet, ifall huset snabbt behöver utrymmas. Att ett lås är bortasäkert innebär att både låsning och upplåsning måste ske med nyckel. Det minskar risken att tjuven kan bära ut stöldgods. De flesta nya lås är tvåfunktionslås, som alltså både är hemmabekväma och bortasäkra.

Nu för tiden finns det många olika sorters lås, som exempelvis cylinderlås, tillhållarlås, elektroniska lås, kodlås och så vidare. Förutom själva låset bör dörren även ha sprintar i bakkanten, som griper in i karmen när dörren stängs – så kallade karmstift eller bakkantsbeslag. Med karmstift förblir dörren stängd, även om tjuven knackar loss, bryter sönder eller sågar av gångjärnen.

I äldre treglasfönster kan man lyfta ur hela rutan, genom att plocka bort de utvändiga listerna. En enkel och effektiv åtgärd är att skruva fast listerna.

Larm

De allra flesta tjuvar undviker hus med inbrottslarm, eftersom det innebär en ökad risk för upptäckt. En bra larmanordning påkallar uppmärksamhet, genom en ljudlig siren och ett uppringt larm till larmcentralen på ett vaktbolag eller en specifik person. Det ger tjuven betydligt mindre tid att stanna på brottsplatsen och i bästa fall avbryts inbrottsförsöket redan innan tjuven kommit in i huset.

Larmsystem är oftast trådlösa och har en centralenhet där alla givare, kontakter, övervakningskameror och annat ansluts. Vid ett larm ringer centralenheten ett antal förutbestämda nummer, exempelvis de boende, grannarna eller ett vaktbolag. Det är viktigt att larmsirenen inte sitter precis vid centralenheten, utan helst på utsidan så att grannar och andra uppmärksammas på inbrottet.

Det är viktigt att alla delar av larmet och speciellt centralenheten, larmsändare och strömförsörjningen sitter gömt, så att inte obehöriga kan hitta och sabotera utrustningen innan larmet utlöses. Det är bra att ha en batteribackup för minst 12 timmar, ifall tjuven väljer att koppla ur strömmen för hela huset innan inbrottet.

Larmsensorerna ska placeras där tjuven måste passera eller där det finns stora värden förvarade, men hela eller delar av anläggningen ska gärna kunna fungera och vara aktiv fast man är hemma i huset. Det måste även vara möjligt för eventuella husdjur att röra sig i hemmet utan att larmet går.

Glöm inte att informera grannarna om att du har installerat ett larm, så att de förstår vad det är som händer och kan vidta åtgärder ifall larmsignalen ljuder.

Försäkringsbolagen har olika syn på villalarm. Om du funderar på att skaffa larm – börja med att kolla med ditt försäkringsbolag vad som gäller.

Förutom att larma vid inbrott kan många hemlarm också fungera som brandvarnare, trygghetslarm, temperaturvakt och kameraövervakning. Fundera igenom vilka funktioner ditt hushåll behöver och diskutera dina idéer med flera larmexperter. När anläggningen sedan är installerad är det viktigt att du får en genomgång av hela larmsystemet och att du får ett anläggarintyg

Det går att minska risken för skador på både personer och byggnader genom att identifiera risker, underhålla fastigheten, byta ut trasiga delar och installera de skydd som alla moderna hus borde ha. De vanligaste olycksorsakerna i hemmet är fallolyckor, klämskador, brännskador och förgiftning.

Gå regelbundet ronder i huset för att kontrollera exempelvis skador på fastigheten, vattenavrinning, takläckage, fuktskador, lås och larm, filter och luftdon, brandskydd och så vidare. Med några års intervall är det dags att byta enheter i bostaden, som slits ut eller går sönder. Gör listor över åtgärder, planera för dessa utgifter och lägg undan pengar varje månad.

En eldstad är mysig, men för att undvika brand måste man installera och sköta anläggningen, sota regelbundet och elda på rätt sätt. Veden ska vara ordentligt torr för att minska mängden sot och tjära. Vid brand ska man rädda, varna, larma och släcka – i den ordningen.

I alla hem borde det finnas brandvarnare, brandsläckare och brandfilt. Gör övningar där hela familjen får träna på att exempelvis utrymma huset vid brand eller använda brandskyddsutrustning.

Skydda dig mot inbrott genom att låsa in stegar och trädgårdsredskap, styra belysningen med timer, ha bra lås på både dörrar och fönster, installera larm, be grannen tömma posten och låta någon se till huset ett par gånger per vecka. Berätta inte på telefonsvararen eller i sociala medier att du ska resa bort.

Fotografera alla ägodelar och märk dem som är extra värdefulla. Spara alla bilder och andra datorfiler på en plats utanför huset – exempelvis ett USB-minne i ett bankfack eller i en molnlösning.

Senast uppdaterad: 2017-02-06 Ansvarig för sidan: Mittbygge.se