Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av vår webbplats. Genom att surfa vidare på webbplatsen samtycker du till det. Läs mer

Mittbygge
Vald kommun

Uppvärmning

Detta avsnitt avhandlar övergripande några olika uppvärmningssätt i en byggnad.

Olika uppvärmningssystem

Att det är varmt hemma är en av de viktigaste faktorerna för att vi ska trivas där. Men värme kan komma i många olika former, där vissa passar bättre för miljön och plånboken än andra. Det finns inte en värmekälla som är den bästa i alla lägen, utan vilket uppvärmningssystem som passar ditt hus bäst beror bland annat på husets läge, storlek, isolering, ventilation, din egen arbetsinsats och familjens behov.

Du kan välja uppvärmningssystem beroende på hur du värderar ekonomi,
miljöhänsyn och bekvämlighet, men valet beror också på förutsättningar som
bestäms av det enskilda huset och i vissa fall av kommun. Valmöjligheterna beror även på var huset ligger – exempelvis i tätort eller glesbygd och om det finns ledningar för fjärrvärme eller gas i området. Det som passar på en breddgrad kanske inte alls är lika bra på en annan.

Utvecklingen av bergvärmepumpar och luftvärmepumpar går framåt. Om det finns fjärrvärme nära så är det en möjlighet. Uppvärmning med ved eller pellets blir allt mer effektivt och miljöanpassat. Många uppskattar solfångare, där energin i princip är gratis, medan el-element fortfarande har sina användningsområden. Dessutom finns det möjlighet att kombinera olika alternativ, som exempelvis pellet och solvärme. Då får du större flexibilitet och blir mindre sårbar.

Uppvärmningssystem utvecklas och blir mer energieffektiva hela tiden. Det som gällde igår kan vara förändrat redan i morgon. Det här är ett spännande område för den som är intresserad av ny miljö och teknik.

Passivhus

Om huset har ett lufttätt klimatskal med extra tjock isolering, samt fönster och dörrar med låga u-värden, kan ni klara er helt och hållet utan ett värme-system. Huset värms av hushållsmaskiner och spillvärme från de som bor i huset. När det är som kallast kan det behövas ett litet värmetillskott, som exempelvis kan komma från en braskamin eller ett värmebatteri i ventilationsluften.

För att klassas som passivhus får inte byggnaden göra av med mer energi än 15 kWh/m² per år. Tillförd effekt i ett friliggande hus får inte överstiga 12 W/m2 eller i norra klimatzonen 16 W/m2.

Ett nollenergihus är ett passivhus som med hjälp av exempelvis solceller producerar sin egen el. Ett plusenergihus producerar mer energi än det använder.

Byta uppvärmningssystem

När man väljer eller byter uppvärmningssystem är det klokt att också se över husets ventilation och klimatskal, eftersom systemen i hög grad påverkar
varandra. Ett tätare hus behöver mindre värme, men ställer högre krav på
ventilationen. Moderna ventilationsanläggningar kan lösa husets värmebehov
helt eller delvis.

Tänk på att de val du gör, oavsett om du står inför en stor renovering eller bygger helt nytt hus, kommer att styra dina möjligheter för lång tid framöver. Välj ett uppvärmningssystem och framförallt en distributionsform som går att anpassa efter ändrade förutsättningar och som är framtidssäkrat. Exempelvis är ett vattenburet system och ett väl tilltaget pannrum en bra grundlösning. Många väljer också att bygga sitt värmesystem runt en ackumulatortank, där man kan byta ut eller komplettera sina värmekällor utan att behöva förändra grunden i systemet.

Tips!

Ta hjälp av kommunens kostnadsfria och opartiska energirådgivare.

Direktverkande el

Med det här systemet distribueras värmen ut i huset via el-ledningar, ofta genom radiatorer (element) eller fläktkonvektorer. Gamla plåtelement är ökända för att de knäpper och blir väldigt heta. I många hus har man bytt ut dem mot moderna oljefyllda radiatorer, som är tysta och ger en jämnare värme. Det är också vanligt med direkt-el som golvvärme, framförallt i badrum och andra våtutrymmen.

Tempererat vatten till kranar, dusch och bad värms oftast i eldrivna
varmvattenberedare. Storleken på varmvattenberedaren måste givetvis anpassas efter familjens storlek och hur ofta dusch eller badkar används.

Systemet är relativt billigt att installera, är lätt att reglera med bra termostater och kan vara ett bra komplement i hus med väldigt låg förbrukning. Det tar heller inte speciellt mycket plats och kräver inte några luftkanaler eller vattenrör. Men direktverkande el är ett mycket ineffektivt och dyrbart sätt att värma ett hus, med stor miljöpåverkan om man inte aktivt väljer el från förnyelsebara källor. Det är inte heller ett flexibelt
system, då det är både dyrt och kräver stora ingrepp i huset om man vill ersätta direktverkande el med ett annat värmesystem.

  • låg investeringskostnad
  • lätt att reglera värmen
  • bra komplement vid låg förbrukning
  • enkel installation
  • dyr driftkostnad
  • hög miljöbelastning
  • sårbart vid elavbrott
  • dyrt att byta till annat system

Direktverkande el blev ett vanligt system i Sverige under 1970-talet, då kärnkraften slog igenom och el blev billigare än olja. Idag kompletterar man ofta direktverkande el med en braskamin, vedspis eller en luft-luftvärmepump. Om man har en fläktstyrd frånluftsventilation kan man ofta installera en frånluftsvärmepump, för att återvinna mycket av värmen ur luften som ventileras ut. Den återvinna energin går sedan in som värme i varmvattenberedaren.

Ett sätt att spara pengar på både el-uppvärmningen av huset och
varmvattenberedaren är att installera en vattenmantlad kamin. Då går brasvärmen ut i huset och genom mantlingen leds varmvatten in till en ackumulatortank för kran och duschvatten. Det kräver ett lite större ingrepp i huset, men i gengäld kan man bada i spillvärmen från en mysig brasa.

Tips!

En eldriven handdukstork i badrummet kan vara igång även mitt i sommaren, när övriga värmesystem är avstängda. Helst ska handdukstorken vara tidsstyrd och slå av automatiskt efter exempelvis en eller två timmar.

Luftburet system

I det här systemet distribueras värmen ut i alla rum med hjälp av luften i huset. Det är ovanligt med hus som enbart har ett luftburet system, utan de kombineras oftast med ett vattenburet system. Ett undantag är passivhus, som bygger på spillvärme i ett luftburet system.

I moderna hus med ett luftburet värmesystem utgår man oftast från en fläktstyrd till- och frånluftsventilation med värmeväxling (FTX-system). Med en värmeväxlare tar man tillvara på värmen i luften som ventileras ut och låter den värma friskluften som är på väg in i huset. För spetsvärme i inkommande luften kan man använda ett elvärmt batteri eller en frånluftsvärmepump.

Frånluftsvärmepump

Genom att installera en frånluftsvärmepump efter värmeväxlaren i ett FTX-ventilationssystem går det att återvinna ännu mer av värmen i utgående luften. Energin som återvinns kan gå in som värme i inkommande luften, i ett vattenburet system eller i en ackumulatortank för varmvatten till kranar, dusch och bad.
Det här är en mycket vanlig lösning vid nyproduktion.

  • komplett aggregat som ger värme, varmvatten och ventilation
  • enkel installation, om kanalsystem finns
  • lägre installationskostnad än exempelvis bergvärmepump
  • dyr installation, om kanalsystem saknas
  • lägre besparing än exempelvis bergvärmepump
  • tillståndsplikt kommer eventuellt att införas

Senast uppdaterad: 2017-02-06 Ansvarig för sidan: Mittbygge.se