Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av vår webbplats. Genom att surfa vidare på webbplatsen samtycker du till det. Läs mer

Mittbygge
Vald kommun

Ventilation

Med frisk luft i hemmet mår vi bättre och ett bra ventilationssystem tar
bort föroreningar och kalldrag. Här kan du läsa om alternativen, tipsen
och fällorna kring olika ventilationssystem och hur de samspelar med
uppvärmningen och tätskikten. Visste du kan man kan spara mycket
pengar genom att värmeväxla sin frånluft?

Inomhusluft

Frisk luft är en av de viktigaste förutsättningarna för liv. All luft innehåller dock föroreningar, i olika mängd. Inomhusluft är samma sak som utomhusluft – plus det som tillkommer inomhus. Och det kan vara föroreningar från byggmaterial, människor, djur, maskiner och annat som finns inne.

Dåligt fungerande ventilation, bygg- och inredningsmaterial, fukt och mögel är några viktiga orsaker till dålig inomhusluft. Många tänker inte ens på att frågan är viktig. Men jämför man hur mycket luft vi människor får i oss med mat och vatten, som vi ju också fyller våra kroppar med, blir reaktionen ofta en annan. En vuxen människa andas cirka 30 kg luft per dygn. Det motsvarar cirka 25 m³ luft per dygn. Under samma tidsperiod får vi i oss cirka 3 kilo vätska, och 1 kilo mat.

Vanliga föroreningskällor för luften inne är byggmaterial som avger olämpliga ämnen, möbler, olika typer av kontorsmaskiner där laserskrivare, kopiatorer och äldre typer av datorskärmar är de värsta bovarna.

Människan är också själv en källa till förorenad luft. Vi ger ifrån oss koldioxid som andra tvingas andas in. För mycket koldioxid ger oss huvudvärk, yrsel och illamående. En del röker inomhus, använder starka parfymer eller andra ämnen som kan bli problem för andra som ska vistas där.
För att vi människor ska må bra är det viktigt att minska antalet och mängden av föroreningar i inneluften. Några av de sjukdomar som ökar snabbast i Sverige i dag är astma och allergi. Forskarna är inte säkra på vad denna ökning beror på, men de flesta är överens om att den luft vi andas har stor betydelse.

Minimikraven på luftomsättningen i en bostad ligger på 0,5 per timme. Det betyder att hälften av luften i bostaden ska ventileras bort och ersättas med ny luft. Den nya luften blandas med den gamla luften, som då späds ut mer och mer. Efter ungefär fyra timmar är andelen gammal luft så liten att man kan anse att all luft är utbytt.

En vuxen människa andas cirka 30 kilo luft per dygn. Det motsvarar cirka 25 kubikmeter luft varje dygn. Under samma tidsperiod får vi i oss cirka tre kilo vätska och ett kilo mat.

Dålig luft och sjukdomar

Hemmet är den plats där vi vistas mest och för att människor ska må bra är det viktigt att mängden föroreningar i inomhusluften är låg. Forskarna är inte helt säkra på varför astma och allergi är två av de sjukdomar som ökar snabbast i Sverige, men de flesta är överens om att luften vi andas har stor betydelse.
En stor undersökning i Värmland 2000 fann ett samband mellan mängden kondens på sovrumsfönster och risken för att barn utvecklar allergi eller astma. Bamsestudien i Stockholm följde barn födda 1994-96 från födseln och framåt. Där konstaterade man bland annat att dåligt inomhusklimat ökar risken för astma, att rökning under graviditeten ökar risken astma hos barnet och att amning minskar risken för astma.

En viktig slutsats i Bamsestudien är att barn som utsatts för två riskfaktorer
(tobaksrök, dåligt inomhusklimat och kortvarig amning) också löper mer än dubbelt så stor risk att få astma – jämfört med barn som utsatts för färre risker. Liknande tendens fanns för allergisnuva.

Tips!

Om ett tvåglasfönster i ett sovrum har mer än fem-sex centimeter kondens så är det en varningssignal om att ventilationen kan vara otillräcklig.

Byta ventilationssystem

När man väljer eller byter ventilationssystem är det klokt att också gå se över husets uppvärmningssystem och klimatskal, eftersom systemen i hög grad påverkar varandra. Ett tätare hus behöver mindre värme, men ställer högre krav på ventilationen. Moderna ventilationsanläggningar kan också lösa husets värmebehov – helt eller delvis.

Grovt delar man upp ventilationssystemen i fem varianter:

  • självdrag (S-system)
  • fläktstyrd frånluft (F-system)
  • fläktstyrd frånluft med värmeväxling (FX-system)
  • fläktstyrd från- och tilluft (FT-system)
  • fläktstyrd från- och tilluft med värmeväxling (FTX-system)

Ventilationsanläggningen måste anpassas till byggnaden och familjens behov. En barnfamilj duschar och tvättar oftast mer än exempelvis ett pensionärspar – och kräver alltså en högre luftväxling, även om husen i övrigt är identiska. Givetvis måste storleken på anläggningen också anpassas efter breddgraderna – det som fungerar bra i Skåne är inte nödvändigtvis lämpligt för Norrland. En bra ventilationsanläggning filtrerar luften, värmeväxla in- och utgående luft och tillåter styrning av alla luftflöden.

Buller är ett vanligt problem med fläktstyrda ventilationsanläggningar, men moderna fläktar ska ha en så låg ljudnivå att de inte stör alls. Äldre anläggningar kan ganska enkelt byggas om och anpassas, så att eventuella störande ljud försvinner. Ett lågt tryck i ventilationskanalerna (låg hastighet) ger också en lägre ljudnivå.

Självdrag

Med S-systemet låter man varm inomhusluft stiga uppåt och ventileras ut ur huset genom skorstenar eller luftkanaler, vilket skapar ett undertryck i byggnaden. Ny luft sugs in utifrån, genom friskluftsventiler, springor i fönster och dörrar eller genom läckor i husets tätskikt. Självdrag kräver inga fläktar eller andra mekaniska anordningar för att fungera.

Ju större skillnad det är i temperatur inne och ute, desto högre blir luftomsättningen. På sommaren, när temperaturskillnaden är liten eller obefintlig, blir det knappt något självdrag alls. På vintern är självdraget istället som störst, när man egentligen vill spara på värme och energi. Sommartid kan man åtgärda detta genom att fönstervädra, men om man försöker täta huset för vintern riskerar man att sätta hela ventilationssystemet ur spel.

Det är stor skillnad mellan olika hus med självdrag, där vissa får in friskluft genom kontrollerade ventilationsdon och vädringsfönster och andra får in friskluft genom läckor och och springor i tätskikten. Ofta kan ett äldre hus som blivit renoverat och utbyggt i olika omgångar blanda bättre och sämre former av friskluftintag – något som kan leda till obalans och problem.

Förr i tiden byggdes alla hus med självdragsventilation, men systemet lever i regel inte upp till dagens krav för nyproduktion.

Fläktstyrd frånluft

I ett F-system sugs luften ut ur bostaden med hjälp av en eller flera fläktar. Oftast evakuerar man smutsig luft från kök, badrum och tvättstuga. Luften ersätts på samma sätt som i hus med självdrag – alltså genom friskluftsventiler, springor i fönster och dörrar eller genom läckor i husets tätskikt. Helst ska den nya luften komma in i sovrum och vardagsrum, så att det blir bra ett flöde genom huset.

Fläktstyrd frånluft är populärt eftersom det är relativt billigt och enkelt att installera. Nackdelen med systemet är samma som med självdrag – att friskluften inte filtreras tillräckligt mycket och är kall vintertid. Men genom att sätta filter i vädringsfönster och kontrollerade ventilationsdon kan man få bort de grövsta partiklarna. Kalldraget kan minimeras genom att placera rätt antal ventilationsdon på rätt platser. Ett tecken på att man har för få ventilationsdon är att det suger till när man öppnar ytterdörren.

För att spara energi i ett F-system kan man installera en frånluftvärmepump, som återvinner mycket av värmen i frånluften som ventileras ut. I ett så kallat FX-system låter man den återvunna energin gå in som värme i ett vattenburet värmesystem eller i en varmvattenberedare för kran- och duschvatten.

Om man har ett manöverdon (tyristor) i huset kan man styra en varvtalsreglerad frånluftsfläkt – så att den går på ett högre varvtal när det är mycket aktivitet i huset och på lägre varvtal när ingen är hemma.

Fläktstyrd från- och tilluft

Med ett balanserat FT-system styr fläktar både till- och frånluften och man har full kontroll över mängden friskluft i huset. I någorlunda täta hus kan man säga att så gott som all friskluft kommer in via tilluftdonen, eftersom systemet inte bygger på undertryck. I det här systemet är det också lätt att rena luften, genom att montera filter vid luftintaget.

Det här är en både stabil och flexibel anläggning, som fungerar nästan oavsett hur man använder eller förändrar huset. Med ett bra styrsystem kan man dessutom låta fläktarna gå hårdare när det är mer aktiviteter i huset och lugnare under de tider huset är tomt eller bara används sparsamt.

En nackdel med FT-system är att de kräver ventilationsrör till så gott som alla rum. Det är inget stort problem vid nybyggnation, då man kan förbereda och projektera för rördragningarna redan på ritningsstadiet. Det kan däremot vara lite mer komplicerat att montera ett FT-system i redan färdigbyggda väggar och tak.

Fläktstyrd från- och tilluft med värmeåtervinning

Ett FTX-system fungerar precis som ett FT-system, med tillägget att en värmeväxlare värmer inkommande luften med hjälp av frånluften som ventileras ut. Om det exempelvis är 0 grader ute och 20 grader inne i huset ser värmeväxlaren till att den kalla luften som ska in i huset värms upp till nära 10 grader – samtidigt som luften på väg ut kyls ner till nära 10 grader.

Det här är en anläggning som både ger ett bra inomhusklimat och är energieffektiv, så att man både mår bra, sparar pengar och ger vårt klimat en knuff i rätt riktning. Om man byter ut sitt befintliga FT-system eller bygger nytt är det självklart att man även installera en värmeväxlare. Med hjälp av en frånluftvärmepump kan man sedan suga ut den sista värmeenergin ur frånluften.

Minimikraven på luftomsättningen i en nybyggd bostad ligger på 0,5 per timme. Det finns ett tydligt samband mellan dålig inomhusluft och sjukdomar som astma och allergi. Ventilationsanläggningen måste anpassas till byggnaden och familjens behov.

Grovt delar man upp ventilationssystemen i fem varianter:

  • självdrag (S-system)
  • fläktstyrd frånluft (F-system)
  • fläktstyrd frånluft med värmeväxling (FX-system)
  • fläktstyrd från- och tilluft (FT-system)
  • fläktstyrd från- och tilluft med värmeväxling (FTX-system)

Ett FTX-system ger bra inomhusklimat och är energieffektivt. Med hjälp av en frånluftvärmepump kan man återvinna ännu mer värmeenergin ur frånluften.

Senast uppdaterad: 2017-02-06 Ansvarig för sidan: Mittbygge.se