Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av vår webbplats. Genom att surfa vidare på webbplatsen samtycker du till det. Läs mer

Mittbygge
Vald kommun

Skyddade fastigheter

Vissa byggnader och markområden har ett så stort kulturellt eller
historiskt värde att det är en nationell angelägenhet att bevara dem.
Lagkrav och detaljplaner kan alltså begränsa hur man får använda och
förändra vissa fastigheter. Dessutom gäller ett generellt strandskydd vid alla hav, sjöar och vattendrag – även om man i vissa fall kan söka dispens.

K-märkt

Förr kunde en fastighet vara skyddad genom kulturminnesmärkning (k-märkt), men idag har begreppet ingen juridisk eller formell innebörd. K-märkning har istället blivit ett allmänt och lite slarvigt samlingsnamn för flera olika typer av skydd i både detaljplaner, områdesbestämmelser och i beslut från Länsstyrelsen.

Oftast innebär dessa lagskydd att en byggnad inte får rivas eller förändras eller att ett markområde måste skötas så att inte det kulturhistoriska värdet minskar.

Skydd genom kulturmiljölagen

Särskilt viktiga byggnader eller miljöer, som byggnadsminnen och de flesta kyrkorna, skyddas genom kulturmiljölagen. Byggnadsminnen kan vara allt från medeltida slott och järnvägsstationer till biografer från 50-talet och privata bostäder, med den enda gemensamma nämnaren att byggnaden måste bevaras för alltid. Byggnaden får inte förändras och framförallt inte rivas.

Det här skyddet brukar betraktas som det starkaste skyddet en byggnad kan få i Sverige. Vad man exakt får eller inte får göra med dessa byggnader och miljöer skiljer sig åt för varje byggnadsminne och det är Länsstyrelsen som handlägger dessa frågor. Riksantikvarieämbetet har ett bebyggelseregister med alla byggnader och miljöer som är skyddade som byggnadsminnen.

Skydd på kommunal nivå

Det vanligaste skyddet av kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer sker på kommunal nivå. Genom speciella bestämmelser i detaljplanen kan kommunen reglera hur en byggnad får användas och hur den ska skyddas och bevaras. Olika bokstäver betecknar olika sorters skydd.

För byggnader inom detaljplanlagt område kan det finnas speciella
skyddsbestämmelser.

q-märkning

Byggnaden är särskilt kulturhistoriskt värdefull och har fått det starkaste skyddet i detaljplanen. Det framgår av plankartan vad det finns för bestämmelser, exempelvis att fasaden inte får ändras, utökat krav på bygglov eller rivningsförbud.

Q-märkning

Det finns en bestämmelse om hur en plats eller byggnad får användas, med hänsyn till dess kulturvärden. Det säger inget om hur objektet ska bevaras och innebär inte automatiskt att det finns ett rivningsförbud.

k-märkning

Det finns en varsamhetsbestämmelse, som kräver att befintliga byggnader bara får förändras varsamt och med hänsyn till byggnadens karaktärsdrag. Det framgår av plankartan vad som gäller, exempelvis hur fönster får se ut eller vilken färg man får använda när man målar om. Det finns inga krav på att originaldetaljer bevaras, men märkningen kan styra hur det får se ut om detaljerna ändras.

f-märkning

Det finns en hänsynsbestämmelse, som kräver att nya byggnader måste utformas och placeras med hänsyn till omgivningen. Det framgår av plankartan vad som gäller vid nybyggnation.

Utanför detaljplanlagt område kan det istället finnas kulturmiljöskydd i särskilda områdesbestämmelser. Plan- och bygglagen innehåller dessutom generella bestämmelser om hur kulturhistoriskt värdefull bebyggelse ska hanteras.

Det finns även andra klassificeringar och skyddsbestämmelser, som inte grundar sig i plan- och bygglagen. Stockholms stadsmuseum har exempelvis klassificerat bebyggelsen efter färgerna blått, grönt, gult och grått. Färgmärkningen har ingen juridisk betydelse, men kan användas när kommunen förändrar detaljplanerna.

Hör av dig till kommunen om du vill veta vilka bestämmelser och skydd
som gäller för din fastighet.

Strandskydd

Vid alla svenska hav, sjöar och vattendrag gäller ett generellt strandskydd. Skyddet gäller 100 meter in på land och 100 meter ut i vattnet – mätt från strandlinjen vid normalt medelvattenstånd. I vissa fall har Länsstyrelserna utökat detta område upp till 300 meter åt varje håll. På några få platser är strandskyddet borttaget, exempelvis i vissa tätorter.

Syftet med skyddet är att säkra allmänhetens vattennära friluftsliv, bevara den
biologiska mångfalden och skydda djurlivet kring strandområden. Det innebär att man i princip inte får uppföra några som helst byggnationer eller göra förändringar inom området, såvida man inte sökt och fått dispens eller detaljplanen medger några undantag.

Kontakta alltid kommunen om du planerar strandnära åtgärder!

Dispens

För att få bygga, gräva, anlägga eller på annat sätt påverka strandområdet krävs dispens. Du måste exempelvis söka dispens för att få anlägga en brygga eller bygga ett förråd. För att få dispens krävs det att man har ett särskilt skäl och att syftet med strandskyddet inte påverkas negativt.

Under vissa förutsättingar kan du åberopa särskilda skäl för dispens från strandskyddet, men det är inte säkert att dina skäl godtas.

Möjliga skäl för dispens:

  • är ianspråktaget
  • är inom hemfridszon
  • är inom tomtplatsavgränsning
  • är väl avskiljt från stranden, exempelvis av väg eller järnväg
  • behövs för en anläggning som måste ligga vid vattendrag
  • behövs för att utvidga en pågående verksamheter
  • behövs för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse, som inte kan tillgodoses utanför strandskyddsområdet
  • behövs för att tillgodose ett annat mycket angeläget intresse

I områden för landsbygdsutveckling även:

  • området behövs för att bygga turistanläggning, där närheten till vatten är en stor fördel
  • området behövs för att bygga enstaka en- eller tvåbostadshus och
    kompletterande byggnader, där husen uppförs i anslutning till befintlig
    bebyggelse

I de flesta fall är det kommunen som prövar ansökningar om dispens från
strandskyddet, men inom exempelvis naturreservat och andra skyddade områden kan det vara Länsstyrelsen. Även om alla villkor är uppfyllda, kan en planerad åtgärd ändå nekas dispens – så påbörja inga arbeten förrän tiden för överklagan och överprövning gått ut och du har ett definitivt godkännande. Detta brukar ske inom tre veckor från att beslut fattats.

Naturvårdsverket och ideella föreningar med intresse i miljö, naturskydd och
friluftsfrågor kan överklaga beslut om dispens mot strandskyddet. Om du inte fått dispens, kan även du överklaga beslutet inom tre veckor. Kommunens beslut överklagas till Länsstyrelsen. Länsstyrelsens beslut överklagas till Mark- och miljödomstolen. Efter en överklagan har myndigheten tre veckor på sig att granska ärendet och bestämma sig för om man ska överpröva beslutet eller inte.

Fri passage

Även om man fått dispens från strandskyddet ska man lämna en fri passage mot stranden, så att vem som helst kan gå där obehindrat. Den fria passagen ska underlätta friluftsliv och hjälpa till att bevara växt- och djurlivet.

Landsbygdsutveckling i sjönära områden

Kommunerna kan välja ut strandnära områden för landsbygdsutveckling i sina
översiktsplaner. Det ger kommunen ökade möjligheter att ge dispens mot
strandskyddet, under förutsättning att området används så att det ger positiva och långsiktiga effekter på sysselsättningen eller leder till att bra service kan finnas kvar. Samtidigt måste det långsiktiga skyddet av stränderna bevaras.

Det finns några strandområden som inte kan undantas från strandskyddet ens för landsbygdsutveckling. I grova drag handlar det om kust eller skärgård från norska gränsen, runt södra Sverige och upp till Forsmark – samt kusten runt Öland och vissa delar av kusten i Ångermanland (Veda vid Storfjärden till Skataudden vid Näskefjärden).

Inom några områden ska kommunen vara extra restriktiv och där finns också vissa begränsningar mot landsbygdsundantaget. Det handlar i grova drag om kust och skärgård från Forsmark och upp till finska gränsen, runt Gotland och runt insjöarna Vänern, Vättern och Mälaren. Detta gäller även de större sjöarna runt Siljansringen – alltså Oresjön, Skattungen, Orsasjön och Siljan.

Strandskyddsdomar
Du kan söka efter domar genom att markera Miljööverdomstolen och skriva in ett relevant sökord på Notisumlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. (extern länk)

K-märkning är ett slarvigt använt samlingsbegrepp för flera olika typer av skydd för byggnader och områden av stort kulturellt eller historiskt värde.

Byggnadsminnen skyddas genom kulturminneslagen, vilket anses vara det starkaste skyddet en byggnad kan få i Sverige. Kommunen kan reglera hur en viss byggnad får användas eller måste skyddas och bevaras i detaljplan eller områdesbestämmelser. Olika bokstäver betecknar olika sorters skydd.

Strandskyddet gäller 100 meter in på land och 100 ut i vattnet längs alla hav, sjöar och vattendrag i Sverige. I princip inte får man inte uppföra några som helst byggnationer eller göra förändringar inom strandskyddat område.

  • dispens kan sökas – under vissa omständigheter
  • fri passage ska alltid lämnas närmast stranden

Senast uppdaterad: 2017-01-11 Ansvarig för sidan: Mittbygge.se